Så har jag plötsligt en vardag med morgonkaffe, eld i vedspisen, skidturer, en kopp te, något att läsa, något att skriva. Ett litet liv mitt i världen. Men så är jag en sån nörd! Att mitt medvetande rör sig bortom det lilla livet. Ut mot vidderna och där möter jag Mikael. Och där känner jag Mikael. Också känner jag smärtan som följer i frihetens spår – att inte kunna vägleda människan genom beslut och motstånd – endast kunna vänta på hennes handlingar och välsigna dem om de är sprungna ur ett hjärta. Det är en sån svår sak. Friheten. Och jag sliter med den. Och det är kanske en sammanfattning av vad som pågår i min själ. Att jag konfronteras med min frihet – att skapa mitt liv och fylla det med goda handlingar.
Så vill vi berätta för dig – den sällsamma stunden i ett jordeliv som vi kallar ”en välsignad stund” Det finns i era jordeliv ögonblick när själen rister, när marken ni står på ej längre bär – när ni upplever en skakning så stor att hjärtat öppnar sig och en typ av hjärtats tomhet fyller er gestalt. Denna tomhet är en sällsam sak, är den djupaste smärta som hjärtat kan bära, är den djupaste kärlek som hjärtat kan fyllas med. Så kan ske att båda dessa hjärtats kvaliteter pulserar bredvid varandra och att själen i denna välsignade stund står i mitten. Människosjälen är kraften som står i mitten av denna alkemi och detta är kanske den svåraste prövning ett människohjärta kan utsättas för i livet. Att den djupaste kärlek bara kan upplevas bredvid den djupaste smärta. Och detta ser vi är ordnat så – att dessa hjærtats kvaliteter rör vid varandra och ändå är de separata. Så när människosjälen upplever smärta är smärtan solid och när människosjälen fylls av kärlek är kärleken solid. Men så vad sker i sammansmältningen? När människan står i mitten? Det som sker nær människosjälen ær i dessa båda kvaliteter samtidigt, det som då uppstår är en kraft som strömmar ut ur sammansmältningen. Vi känner den som välsignelsens kraft.
Vad är välsignelse från ert perspektiv?
Det är den kraft som uppstår när jaget i människan delas utan att splittras, det är den kraft som uppstår när medvetandet befinner sig på två platser samtidig, Det är som vi ser det på sätt och vis ett välsignat tillstånd. Urbilden för detta är människan vid korset. Vi ser där individualiteter med stark kärlek till Kristus – stark själslig kärlek – denna kärlek lever i dem trots det lidande som också fyller deras själar. De låter inte lidandet ta över – kärleken till Kristus är solid, är lika sann som den smärta de upplever. Och detta är en av de svåraste prövningarna människosjälen kan genomgå. Att bära båda dessa kvaliteter samtidigt. I dessa individualiteter uppstår kraften vi känner som välsignelsens kraft. Kraften att välsigna.
Vad ær egentligen välsignelsen?
Välsignelse är förmågan att ge och ta emot kärlek. Känner du välsignelsens kraft kan du ge kärlek och ta emot kärlek. Men inte kärlek som känsla. Kärlek som handling. Detta är vad som sker vid korset att lidelsen i själen, förmågan att stå i både kärlek och smärta samtidig väcker hjärtat som handlingskraft, väcker kärlek som handling. Det är vad vi kallar välsignelse, att hjärtats lidelse skapar handling.
Från ert perspektiv…vad är egentligen en sådan handling?
Från vårt perspektiv är detta det vi kallar frihet. Det är människans frihet vi beskriver ur detta perspektiv. Och den ande – den ärkeängel som bäst känner människans frihet är Mikael. Så är det med Mikael att som bärare av den mänskliga friheten är han till viss del förhindrad att ge människan direkt vägledning. Människan står ensam inför sina beslut och ändå är det Mikael som bär vidare konsekvenserna av beslutet. Så är det ordnat att också Mikael upplever den största förlamning att inte kunna påverka människan i någon riktning. Denna vanmakt känner Mikael. Så är egentligen era handlingar som strömmar ur hjärtat en välsignelse för jorden – en välsignelse för Mikael och för människans fria vilja.
Kära Mikael..
Jag värderar inte era handlingar på så sätt att jag fördömer handlingar med en mörk avsikt. Detta gör jag inte. Jag är inte en kraft som rör mig i ett värderande fält. Jag företräder handlingen – och det finns inget värderingssystem där jag är. De handlingar som jag kan föra vidare in i evolutionen är endast handlingar som är välsignade av ert jag. När jaget i era själar kan bära två (till synes motstridiga) själsliga gester samtidig – när era själskrafter är skolade på så vis att kärleken är den själsliga kvalitet som vägleder era handlingar. Nog finns det stöd för er – i processen att lyssna på själsdjupet – men beslutet att skapa ur frihet det beslutet tar människan ensam.
