Kategoriarkiv: Natur

hur de jordiska demonerna kan transformeras till helande kraft

Jag har så många Indianer runt mig, själar som bär en ursprunglig relation till naturen. Jag ser dem i sessionerna, hör dem om natten och det ser ut som ett steg som många av oss skulle behöva ta.

Vad är det som sker?

När ni står inför er jordiska livsväg så kommer ni någon gång att möta Indianen. Som en representant før naturens visdom. Denna kraft speglar människans möte med en kunskap som handlar om hur människosjälen medskapar med de elementarkrafter som hela tiden är verksamma i naturen via elementen, i elden, havet, mineralen och luften och som också är en del av människans kropp – som är en del av jorden. Denna kunskap är grundläggande, så ursprunglig i de förutsättningar som krävs før att kunna orientera sig in i världen. Det är egentligen kunskapen om den fysiska kroppens förvandlin

Hur kan vi möta Indianen?

Indianen bär i sig en metamorfos. Att möta Indianen är ett viktigt steg mot framtiden. Indianen är en jordisk representant før den visdom som är viktig før människan som boende på jorden – nämligen hur de jordiska demonerna kan transformeras till helande kraft. Så sker när Indianen bearbetar naturens giftiga plantor. Att demonerna som följer de giftiga plantorna ändrar sin riktning och blir stödjande för människan. Detta behöver ske. Dels för att kunna förstå sjukdom på rätt sätt. Men också för att befria jorden från demoner, stödja en transformation som vill ske. Så kan människan komma att behärska sin fysiska kropp också att när tiden är inne transformera den, låta kroppen befrias från sjukdom och släppa sin jordiska vikt. Men detta sker i framtiden. Nu är det viktig att möta Indianen och söka visdom om kroppens sjukdomar och varför de uppstår. Vad i denna specifika sjukdom ær geografisk betingat, individuelt, kollektivt, själsligt, karmiskt, präglat av tidsandan? Alla dessa frågor behöver vi behärska och våga svara på. Vi behöver öppna våra hjärtan mot kraften i de eteriska fält som omsluter och kommunicerar i den fysiska kroppen så den självläkande gesten i människan sker, så smärtan i den fysiska kroppen får lindring. Allt detta behöver vi öka kunskap om. Ty de krafter som styr läkemedelsindustrin har löpt amok. Demonerna som inspirerar i de kemiska substanserna ter sig egentligen inte annorlunda än de som springer fram ur en giftig planta. Det är bristen på kunskap i individen hur hantera och transformera demoniska krafter som behöver tas på alvar. Och Människan behöver med bestämdhet söka andra vägar till självkännedom och förståelse för hur och varför sjukdom uppstår.

vad kan jag göra?

stödja individer att möta sin individuella Indian, den andliga guide och mästare som känner de jordiska sjukdomarnas ursprung. Vägleda individer genom en hjärtats metamorfos från blomma till fjäril. I fjärilskroppen sker mötet med Indianen, länken tillbaka till naturen och länken till att överleva in i framtiden.

Att bjuda in djurens evolution in i er vardag tillsammans med era smartphones och surfplattor. Detta är viktiga ting.

25 svar

Världen. Det pågår så mycket dumheter, så mycket konstigheter, oroligheter och rädslor. Och ändå vaknar jag denna morgon fylld av starka helande krafter. Så hör jag Maria. Hon säger: ”Jag är orolig för fåglarna” Hon visar mig jorden och jag ser en stor glasjätte som försöker lyfta sitt ena ben men foten är fast i sin egen heta röda glasmassa som liksom skapas hela tiden. Jag ser att denna glasliknande massa ligger över och runt jorden som ett fält och jag ser att när fåglarna flyger igenom, och när djuren rör sig igenom så tappar de kraft, de dämpas och tunnas ut och försvinner.

Jag har mött en typ av ”glas” i det eteriska på sista tiden. Jag undrar vad det är? denna ”glasliknande” energi.
Likväl som ni under en period i er mänsklighetsutveckling genomgick en is-tid lever ni nu mer eller mindre i en glas-tid.
Hur menar ni?
Glas som fenomen finns runt er som ett viktigt material i er livsvärld – vi ser också att glas som fenomen i det eteriska kryper mer och mer in i era livskroppar.
Hur då?
Först behöver ni förstå glas som arketyp som bärare av två polariteter. Nämligen som bärare dels av en explosiv het flödande värmeprocess som kontinuerligt skapar en hård, kristallin, stel och till viss del skör glaskropp. Men det viktiga med glas är det faktum att du inte ser det men du ser igenom det. Vad är det egentligen? Vad är det för arketyp? Från vårt perspektiv är det det största förräderi som just nu lever på jorden. Det är samma förräderi som de mörkerväsen som gömmer sig djupast i materien, som gömmer sig på så vis att de till viss del har möjlighet att bli materien. Glas är som en typ av ”negativ”, en typ av efterbild av den djupaste mörka materien. Egentligen är det ett svart hål. Effekten av glas skapar i det eteriska svarta hål, en typ av antimateria. Vi skulle vilja kalla detta fenomen för ”glas-eter” Det är ett eter-fält som skapas i undernaturen, en frekvens som skapas i mängden av teknik och digitalisering som ni dagligen lever med. Och detta är det förrädiska, att ni lever med dessa digitala sociala fält där era medvetanden till viss del kommunicerar. Men ni vet väldigt lite om vad denna ”glas-eter” skapar för effekter i er kroppsliga organisation.
Hur kan vi börja närma oss det?
Vi börjar försiktigt att närma oss glas som arketyp. Vad händer när ni tappar ett glas i golvet. Det krossas. Tänk nu att det finns ett fält av glas, en typ av glasmassa som via sin glödande explosiva förmåga hela tiden skapar sig själv. Delar av detta fenomen har ni i era fickor, i era väskor, ni använder det dagligen som ett verktyg, via era smartphones, surfplattor, datorer…nåväl det finns mycket att säga om det konstruktiva i denna teknikutveckling sen finns några saker att vara observant på. Nämligen det faktum att när ”glas-eter” elementet skär in i era livs-eterkroppar så kan en vridning i det eteriska uppstå.
Hur menar ni vridning?
Just för att ”glas-eter” är en ljudfrekvens som tenderar att blockera en viktig ström från kosmos. Och detta kan för all del låta märkligt, men när vi ser på er ser vi att ni har horn. Vackra horn, liknande kronhjorten. Dessa horn finns fortfarande runt er hjässa som två viktigt öron.
Vad lyssnar dessa horn-öron efter?
De lyssnar på djuren, de hör djuren, de hör djursjälar, de är med djursjälar – men det viktigaste är att de ser in i evolutionen, de ser djurens evolution och vet att denna explosiva evolution är en förutsättning för den mänskliga kroppen. Så kraftfull är denna djurens evolution att det är svårt för en människa att hantera de våldsamma processer som ligger bakom och runt varje djursjäl. Vi skulle säga att era horn är en förutsättning för era livskrafter då de kommunicerar ert djupa och dramatiska förbund med djursjälarna.
Vad gör ”glas-etern” med våra horn?
Glas-etern dämpar rösterna och när ni inte längre hör tillhörigheten till djur-riket, när kontakten med djur-själarna dämpas – då vrider sig eterkroppen – som för att leta efter det den inte längre kan höra – men denna vridning har motsatt effekt – den finner inte vad den söker, ni vrider er på sätt och vis bort från den evolution som burit er fram till era smartphones.
Vad händer i organisationen när vridningen sker?
När era horn ”bedövas” av glas-etern då försvinner en andning som sker via öronen ned genom strupen ut genom lungorna till revbenens fäste. Vridningen öppnar ”hål” i livs-etern (det värmande höljet runt den fysiska kroppen) och gör det möjligt för astralkroppen att tränga in lite för djupt i den mänskliga organisationen och kroppen upplever smärtor av olika slag. Diffusa men verkliga smärtprocesser.
Vad kan vi göra för att ”skydda” oss för att kunna hantera ”glas-etern” som är en del av vår vardag?
Det kan låta naivt. Men det finns en viktig sak att göra. Det är att följa med evolutionen ut till den sfär där djursjälarna är. Djuren äger kännedom om glaset som arketyp i sina kroppar. Djurens kroppar är på sätt och vis mer robusta än människans. I djurens kroppsminnen ligger enorma värmeprocesser som liknar den värme explosion som ligger dold i glasets natur. Därför är också kontakten med djuren en länk som gör er motståndskraftiga mot glas-eter effekterna.
Hur kan vi göra det?
Börja med tacksamhet. Tacksamhet över djurens del i evolutionen. Och detta är viktiga ting. Att under en del av er mänsklighetsevolution blev ni hjälpa bort från jorden för att jorden skulle genomgå en värmeprocess – denna värme – den kunde era mänskliga ”kroppar” inte överleva. Se nu detta framför dig. Att de mest robusta människorna stannade kvar på jorden. Och de blev djuren. De utvecklade djurens specifika ensidiga förmågor för att överleva denna värmeprocess. Så kan ske att djuren nu äger värmen i sina kroppar som kan hantera glas-etern. Denna specifika värme. Vi vill förtydliga vad det är för värme. Det är en speciell sorts värme som är verksam i skapelseprocesser. Det är en transformativ värme. Ni har den inte i era kroppar. Men ni kan skapa den med era händer. Ni har förmågan att skapa transformativ värme – men ni har den inte som djuren i era fysiska kroppar. Till att börja med är det bästa ”skyddet” mot för mycket glas-eter att ni stärker kontakten med djursjälarna. Också att aktivera den kontakten i er egen eter-organisation.
Så vad är det vi har kommit fram till här. När glas-etern blir mer och mer en eterisk verklighet så dämpas alltså ljudet från djuren – rösterna från djurens evolution mattas av – men inte bara rösterna också rörelsen. När ni inte längre får naturlig healing från djuren via deras rörelser och andning, när ni inte längre får vägledning från djuren blir ni likställda. Mångfalden i det själsliga försvinner. Djurrikets variation försvinner. Och detta kan inte era smartphones ersätta. Även om ni upplever att ni kan uttrycka er individuellt i glas-riket så dämpas den individuella färgen och från ett energiperspektiv så ser ni mer och mer lika ut. Så vi ber er. Att bjuda in djurens evolution in i er vardag tillsammans med era smartphones och surfplattor. Detta är viktiga ting.

Så är detta min uppgift att synliggöra dualismen i var och en av er – och visa den för världen

25 svar

När jag slöt ögonen häromdagen såg jag en örn – där örnens vingar bär två färger. Undersidan av vingarna är svart och ovansidan är vit. Det är en ensam örn som flyger i en sfär ovanför det jag känner som fågelriket.

Vad är det för örn jag ser? Vad är det för örn som visar för mig sina vingar?
Denna örn lyssnar inte till människorna, hör inte människans rop, hör ej heller mänsklighetens röst. Den tillhör ljus-etern, är endast bärare av ljus-eterkrafter och svävar med sina svart-vita vingar i en sfär som inte kommunicerar med människan. Så bär denna örn en ”nyansernas frekvens” och är en nyckel till människan att komma bortom dualismen – så är denna sfär också skyddad, denna örn är dold, är gömd för att inte skadas. Men detta är det viktiga. Att örnen brukar inte vara synlig. Ofta tittar människan upp mot denna sfär utan att skåda örnens gestalt. Den är dold. Men nu träder örnen fram i sin eteriska gestalt.
Vad betyder det att örnen nu visar sig?
Så kan ske att örnen förvandlas till väktare, att hon närmar sig jorden och vaktar nedstigandet i Gaia. Som väktare speglar hon dualismens grepp om människan. Att vandra med i underjorden är att möta principer bortom dualismen. Därför blir detta väldigt viktigt. Det finns en första regel i nedstigandet och det är regeln om nyanser. Vi ser att portar som för länge sedan är glömda, rostade och gömda öppnar sig. Viktiga portar in i Gaia visar sig. Människan hittar vägar in i jorden, hittar vägar till underjorden.
Vad är värdet med nedstigandet? Varför ska vi gå ned i underjorden?
För att lära känna dina nyanser. I underjorden – i Gaia – finns inte gott finns inte ont. Det finns nyanser av mörker – en frånvaro av ljus. Och detta är en viktigt urskiljning. Mörker som frånvaro av ljus – ej som verksam i ett motsatsförhållande till ljus. Dualism existerar inte i underjorden, existerar ej heller i den eteriska dimensionen. Vi ser nyanser, vi ser att fenomen förhåller sig till varandra på en skala och denna skala faller inte ur den eteriska matrisen, denna skala relaterar fenomenen till varandra utifrån närvaro och frånvaro. Således är kyla frånvaro av värme i det eteriska. Kylan är på samma skala som värme. Detta är viktig kunskap när ni förhåller er till obalanser också i den fysiska kroppen. Ponera att det i den mänskliga organisationen uppstår en sjukdom baserad på en obalanserad värmeskala. Att det finns sjukdomstillstånd orsakade av för stark kyla. När vi närmar oss läkandet av denna sjukdom så arbetar vi inte med att bota eller ta bort kylan – vi arbetar med att stärka värmen. Så arbetar läkare som har kännedom om hur den eteriska verkligheten påverkar kroppen. I den eteriska dimensionen skapas rörelse och dynamik utifrån brister, utifrån hål – inte utifrån motsatser. Också i underjorden lever nyanser. Där finns inte ljus såsom ni känner ljus – men en brist på ljus. Detta är som ni förstår en väsentlig skillnad. När ni lever i nyansernas rike så upphör dualismen. Detta är vad den örnen visar. För en människa som är skolad att förstå denna nyansernas princip så är denna tid – när örnen visar sig en gynnsam tid. Örnen talar om detta till er. ”För er som bär nyanser i hjärtat – dessa nyanser blir synliga för världen. Också ni som tyvärr bär dualism i hjärtat – denna dualism blir synlig för världen. Så är detta min uppgift att synliggöra dualismen i var och en av er – och visa den för världen”
Vad innebär detta för oss egentligen?
Ni kan komma att möta frågor – också i offentligheten – där ni tvingas konfronteras med motsatser. Där ni kan tvingas ta ställning för svart eller vit, bra eller dåligt, ont eller gott. Detta är mycket slitsamt och det fullkomligt suger energi. Detta tumlande runt i motsatser och en världens förväntan på att ta ställning för eller mot. Det sliter i det eteriska, det skapar disharmoni i det eteriska eftersom dessa hårda avgöranden kan skada en skala, kan skapa brott i nyansernas rike. Så är det med de tiotusen tingens värld att förhållandet till motsatser skapar krig, skapar distans, separation och avstånd bygger främlingskap och rädsla. Så är det i tider när örnen visar sig i sin gestalt att hon uppmuntrar er att använda detta tillfälle att se nyanser istället för dualism. Detta är denna örns intention och egentliga uppgift för världen. Men örnen har ingen direkt kontakt med människan så ni behöver själva skapa förutsättningar för att bära örnens vingslag i era hjärtan. Vingslag som slår för att bryta sönder en dualismens världsbild. Denna örn tillhör världen – men en värld som är i harmoni med nyanser och inte en värld som talar det dualistiska språket. Tids nog är det möjligt för örnen att åter tillhöra fågelriket och själv öppna en kommunikation med människan.
Så vad kan vi göra för att bära örnens vingslag i vårat hjärta?
Se örnen sväva högt i en sfär ovan fågelriket. Se dess svart-vita vingar. Känn tystnaden i den sfären, känn den örnens ensamhet. Så faller örnen mot jorden. Vingarna tappar sin kraft. När örnen faller in i jordatmosfären blir hon enormt stor. Visualisera dig omgiven av hennes vingar – en vit och en svart vinge omger din gestalt. Stå i hennes bevingade famn en stund och fokusera på ditt hjärta. Låt örnens värme och tyngd stilla dig, känn hur vingarnas tyngd liksom öppnar bröstkorgen och skapar runt ditt hjärta en lätthet – som ett svävande klot – en ljusblå nyans, en himlens färg är örnens hjärta, är nyansernas hjärta. Är ditt bevingade hjärta.

Denna Ljusets Timma. Då binder din sorg och din längtan inte den döde till jorden.

5 svar

Jag ser en port. Den är vidöppen och ger ett lämnat intryck. Någon har rört sig snabbt, gått ut och igenom utan att stänga efter sig. Jag upplever på avstånd en vind och en rymd. Och en ödslighet. Jag får stark magkänsla att jag ska inte gå närmare. Jag går inte dit. I dag när jag sitter vid havet och skriver funderar jag på hur jag ska närma mig porten. Jag rör vid siluetterna som omger mig där. ..horisontlinjen, bergskedjans böljande rygg, de branta klippväggarna… i rörelsen ser jag en varelse som svävar över havet. Hon är fixerad vid ett vattenchakra en bit längre ut. Jag har inte sett henne förut. Jag undrar vem hon är, vilket element hon tillhör och vilken eter-art som är hennes hemvist?

Jag är en balansdeva. Min hemvist är klang-etern. Jag tillhör jorden men jag verkar över havet.
Känner Du den Porten som står öppen?
Åh Ja!
Kan du visa mig vägen dit?
Jag kan tyvärr inte lämna min position här över vattenchakrat. Vi devor är platsbundna. Men någon annan kan visa dig vägen.
Som från ingenstans står en annan varelse vid min sida. Jag känner intuitivt att det är en typ av guide. Jag undrar vem han är och vilken eter-art som är hans hemvist.
Jag tillhör ljus-etern och vi elementarer som arbetar via ljus-etern vi kan ibland vara guider för er människor. Kom! Det går fort. Stanna! Ljus elementaren stannar på avstånd från porten.
Är den övergiven? undrar jag
Någon har gått ut! Och inte stängt efter sig! Kom! Vi kan kika igenom. Ljus-eter elementaren närmar sig försiktigt. Det är som att han smyger fram. Du kan böja dig ned säger han till mig. Och KIKA in.
Jag KIKAR in. Jag ser lavendel. Stora böljande fält av lavendel. Jag vet. Det är efterlivet.
Vad är det som sker? Varför är porten öppen?
Ställ dig här och känn! Uppmanar mig ljus-eter elementaren. En ljuvlig essens strömmar ut ur porten. En doft. En söt doft. Detta är vad som kallas ”En tid för Kosmisk Korrigering” säger han
Själar från efterlivet har möjlighet att kontakta dig! Och med mild hand korrigera din jordiska position.
Vi står en stund och känner essensen av lavendel. Jag förstår inte så värst mycket. Men jag njuter på nåt sätt ändå av stunden. Väl ”tillbaka” på stranden har jag på en fördjupande och förklarande dialog med mina ”vänner” Typerna.

Vad ville egentligen denna ljus-eter elementar visa mig?
Det finns från den andliga världen mörkertimmar och så finns det ljusa timmar. Denna port är En Ljusets Timma.
Hmm. En timma? Jag har känt att den varit öppen 3-4 dagar.
Jenny. Det är ett kosmiskt talesätt. Himlens ljusaste timma. Klockan 12 på dagen när solen står som högst. En kosmisk timma är en jordisk månad. Så ser det ut att denna port är lämnad öppen för en tid.
När jag följt rytmen runt porten ser jag att den öppnar sig mer och mer och är vidöppen om en och en halv vecka och att den stänger igen i slutet av oktober..
Ja. Detta är en tid för er att arbeta nära efterlivet
Vad? Innebär det?
HoHo! Att allt blir upp och ned. Äntligen! Att det som är dolt blir synligt, att det som legat i träda börjar röra på sig. Lavendel från efterlivet är starka vägvisare.
Gud. Så sömnig jag blir. Jag bara gäspar och gäspar. Lavendelblommorna, doften, de stora fälten, den svaga milda vinden. Men mest är det rytmen. Rytmerna från efterlivet är väldigt speciell. Den bedövar mig.
Själarna i efterlivet andas med en essens som bedövar er. Gör er sömniga.
Ändå..jag har känt stark inspiration och klarhet i mina texter..
Ja. Klarar du att omge dig med lavendelenergi från efterlivet så får du tillgång till massa inspiration och sällsam klarhet. Men! Märk väl! Inspiration från ANDRA sidan! Är alltid UPP och NER.
Råder ni till något särskilt under denna Ljusets Timma?
Ja. Om du förlorat en vän, en käresta, en anhörig. Finns några enkla lagbundenheter från ett andligt perspektiv. Det handlar om dina tankar, din sorg, din längtan. Att de i princip har den egenskapen att de binder den döde till jorden. Vi ser det ske. Och det är naturligt eftersom förlusten är en stor smärta för er. Denna Ljusets Timma. Då binder din sorg och din längtan inte den döde till jorden. Ni kan mötas i ett frihetsrum. Och detta är en stor lättnad för den döde. Därför är dörren öppen för att banden mellan er som lever på jorden och de som är i efterlivet är fria. Från vårt perspektiv betyder det stora möjligheter att skapa och återskapa en ny relation. Vi ser att det kan vara viktigt för en människa som befinner sig i en sorgeprocess att just nu finns stöd från efterlivet att ta ett steg till och gå vidare i livet. Under denna Ljusets Timma kan ni hedra och försonas med era förfäder. Er tacksamhet strömmar direkt till hela efterlivet och höjer frekvensen i den sfären. Mänsklig tacksamhet är en god sak. Att tänka gott om jorden är också en bra sak. Just för att det bidrar till att de själar på andra sidan som tvekar, som hejdar sig i sin inkarnationsimpuls upplever glädje att inkarnera igen. Och detta är så viktigt! För evolutionen.
Jag ser som att det fylls runt mig en sfär av lavendel, små blommor med stora gester.
Vi väntar med spänning på vilken inspiration dessa lavendelfält skänker er denna Ljusets Timma.

Så är jag ett filter som snurrar och speglar känslor åt alla möjliga håll. När jag är full skyddar jag kosmos från detta känslobrus. Det som då händer på jorden stannar på jorden.

24 svar

Månen är full. Jag kan inte sova. Det är den ljusaste dagen på året. Jag upplever en typ av…överlämnande. Det är något jag vill lämna. Något jag vill avsluta. Som jag inte vill bära med mig längre. Inte genom denna sommar. Denna ljusets finaste tid.

Måne…jag kan inte sova…
Jenny. Visdom är jag för ett brustet hjärta.
Månen?
Så hör min klagan som är alla eras klagan att sedan Lucifer störtade ned på jorden – den fallna ängeln – så försökte han rädda sig i fallet och drog tag i mig.
På vilket sätt Måne – drog han tag i dig?
På det värsta tänkbara sätt! Han snurrade mig. Han förbannade min rytm och satte snurr på mig. Så snurrar jag kontinuerligt och dessa mina varv vänder sig mot solen i olika skepnader.
Måne varför är det så svårt att snurra?
Snurrandet gör att jag inte ser klart. Jag kan inte stanna länge vid ett ting eller ett fenomen. Jag tvingas släppa – släppa – släppa – det jag belyser – så kan mitt ljus – min beröring verka kylig – verka kall då jag endast berör tingen med fingertopparna ej med hela handen – ej med värmen i handflatan.
Måne ibland är det skönt att bli berörd med fingertopparna
Ack! Min olycka! Ett hjärta kan inte bli berört med fingertopparna. Ett hjärta vill du hålla i handen. Vill du låta pulsera i handen din.
Men Måne – vissa delar av våra kroppar passar kanske väldigt bra att beröra med fingertopparna
Jenny. Ja. Mina fingertoppar känner du i vinden. Du känner dem i vattnet. Den beröring som du känner via elementen den strömmar via mig. Din hud mår bra av min beröring. Mitt beröringsfält är från huden och alla era energikroppar utanför huden.
Hur berör du dessa kroppar?
Änglar färdas via mig. Änglarna bär min dräkt när de visar sig på jorden
Hur då?
Just för att de är mina fingertoppar
Och växterna? Djuren? Alla elementarväsen hur berör du dem?
Elementarväsen använder mitt ljus för att äta. De får näring av mitt ljus. Jag ser dem alltid äta! Jag hör dem alltid smaska! Av den anledningen att de får näring av mig. Djuren pratar med mig. Klagar och ropar. De sänder sina klagorop till mig och jag hör dem.
Vad gör du med deras klagan?
Jag bär den, filtrerar den och vänder den ut mot kosmos för att sedan spegla tillbaka den. Jag tar emot klagan från djuren. Jag så att säga skyddar kosmos från att för mycket klagan och mörker strömmar från jorden. Jag samlar, filtrerar och speglar tillbaka.
Vad sker Måne när du är full?
Det som rör sig i det dolda, i skuggan visar sig, tar form och belyses av mig. Så är jag fullmånen! Att jag öppnar det dolda i er och ni har möjlighet att låta mig spegla det. Ni kan också liksom djuren ge mig er klagan, sjunga era klagosånger för mig. Jag lyssnar. När jag är full är jag riktad mot dig med full kraft. Då bevarar jag hemligheter. Jag skyddar både dig och jag skyddar kosmos från att er klagan, ert mörker ska strömma ut och bli till vågor i kosmos.
Måne – vad är det bra för?
Kära Jenny. Mycket av den smärta och den sorg ni bär skapar en rytmisk dynamik i kosmos. Era känslor strömmar via mig och skapar rörelser i kosmos, skapar vågor. Dessa vågor hanterar jag, är de inom räckhåll för min sfär så kan jag mildra och omvandla dem. Den lagbundenhet som jag arbetar med är spegling. Att det du sänder ut via känslan når dig tillbaka i en eller annan form. Så är jag denna ombytliga form som hanterar detta känslofilter. Så är jag ett filter som snurrar och speglar känslor åt alla möjliga håll. När jag är full skyddar jag kosmos från detta känslobrus. Det som då händer på jorden stannar på jorden. Nåväl. När det är fullmåne vänds spegeln mot dig direkt. De når mig inte. Dina känslor under fullmåne slutar att existera i känsloelementet – känslorna blir handling. De stannar i kroppen och fyller kroppen och blir till rörelse. Så får ni mycket energi när det är fullmåne. Ni får svårt att sova.
Vad är det egentligen som sker då från ditt perspektiv?
Det är en helig stund som sker. En stund att avsluta en känslocykel. Fullmånen är ett avslut och i den vidaste bemärkelsen är den ett avslut på en känslocykel. Det ni kan göra under fullmånen är att istället för att låta era känslor passera via mig ut i kosmos – så bär ni dem i er. Ni bär dem. Ni gör ett avslut och så ber ni om nåden att lämna över till moder jord – Gaia – istället för till kosmos. Så finns möjlighet att under fullmånen samla ihop själsliga intryck och ge dem till Gaia. Så är mitt avtal med Gaia att delar av henne kan processa och smälta själsliga intryck som är moget att brytas ned, som hon med sin kraft kan bryta ned. Ja under fullmånen vänder ni er ”månkommunikation” till Gaia. Då träder hon fram som tydligast för människan. Då är hon i din tjänst. Ja när jag är full då träder Gaia fram. I sin storhet för er. Varje månad finns möjlighet för er att lära känna henne lite djupare. Detta vill jag lova är den stora nåd ni lever under. Bästa tiden för läkning av era kroppar och era själar är under fullmånen. Just för att Gaia öppnar sig då och vissa processer tar hon hand om. Gaia kan verkligen hjälpa er att bränna karma. Du kan ge till henne – och speciellt under fullmånen – så kan du ge till henne från ditt själsliga perspektiv – bearbetad karma. Så kan du lära känna och ställa dig lite närmare de stora krafter som du är omgiven av.
Det är ju också sommarsolstånd i natt…
Ja det är solens rytm. När solen i norr belyser jorden som längst. Solen skyddar mörk inspiration att strömma in till jorden. Så när jag är full samtidigt som dagen är lång! Då finns anledning att dansa på jorden!
När du berättar detta upplever jag också en sorg att vi glömt bort, att vi inte lever i våra ursprungliga rytmer, att vi på sätt och vis gått vilse..
Jo. Den moderna människan. Ni lever annorlunda. Det finns principer som strömmar genom tiden som kan vara viktiga att åter knyta kunskap till. Eftersom principer är en typ av naturlagar.

Fåglarnas uppgift är att öppna rum i det eteriska för att impulser från framtiden ska kunna inkarnera

22 svar

Sedan jag träffade Purpurhönan och fick tillbringa tid med henne så har min relation till fåglar förändrats. De hjälper mig än djupare in i livets mysterier. Och att se hur de färdas på vindarna. Bara det.

Vad är ert perspektiv på våra vänner fåglarna?
Det finns en typ av skapelseberättelse såsom den gestaltar sig i Akashakrönikan, att Manu – den stora ande vi känner som Manu fick i uppdrag att omgestalta universum via färger. Alla färger som finns på jorden uppfattar ni via det astrala. Manu var ledare för ett släkte människoliknande gudar som skapar färg. När deras kroppar kommer i kontakt med jordatmosfären och syret i luften uppstår en typ av alkemi som skapar färg. Dessa människoliknande gudar var mytomspunna på jorden som ”Färgerna”. De kom i ett stort moln till vissa utvalda platser där de arbetar alkemiskt med jorden på så vis att de via konstitutionen i sina kroppar skapar färg. Deras kroppar innehåller metaller som i mötet med luftens syre färgar den jordiska tillvaron. Det uppstod under den här tiden ett överflöd i det astrala på jorden. En typ av paradisiskt tillstånd. Jorden öppnar sig mot kosmos på ett visst sätt, vi ser tydligt den gesten jorden gör mot kosmos när hon tackar för färgerna. Denna gest visar ett nytt steg i evolutionen.
På vilket sätt?
Det astrala överflödet behöver balanseras och förflyttas in i tidsströmmen. Ja du förstår astraliteten pågår i evigheten – utanför tiden. Den gesten som jorden gör mot kosmos ger henne en riktining in i tidsströmmen, ja hon riktar sig mot det galaktiska centret på så vis att hon öppnar sig för krafter från framtiden. Och vad är det då som sker? Det som sker är ett av de största offer som universum gestaltat. Manu, den vi känner som ledaren för ”Färgerna” låter transformera sitt ”folk” till fåglar. Den alkemi som deras kroppar skapar på jorden, de färger som där skapas låter han vändas inåt och kan på så vis omgestala deras människoliknande kroppar till fåglar. Fåglarna skapas för att väva i jordens framtidsmatris. När jorden gör gesten mot framtiden aktiveras tidsströmmen som är verksam i eterkrafterna. Så är det ordnat att det eterfält som omger jorden är fåglarnas livsrum där de via rörelser i luften skapar öppningar för framtidsimpulser att inkarnera på jorden. Fåglarnas uppgift är att öppna rum i det eteriska för att impulser från framtiden ska kunna inkarnera.
Är det därför de ”flyttar” och flyger mellan kontinenter?
Delvis. Fåglar behöver flyga över hela jorden. Olika fåglar öppnar olika framtidsimpulser. De öppnar portar till framtiden.
Från ert perspektiv. Vad betyder egentligen detta att stå i relation till framtiden?
För att rikta dig mot framtiden kan du lyssna till fåglarnas sång. Vad fåglar sjunger talar gudar. När du börjar förhålla dig till fåglarna på rätt sätt så öppnas din astralkropp mot fåglarnas astralitet som också är Gaias astralitet. Där finns koder in mot framtiden. Ja du förstår så fort du lämnar dina egostrukturer – som häftar i astralkroppen – så lämnar du en typ av maktspråk. Vi skulle inte säga att det finns nyanser av makt. Det finns makt eller avsaknad av makt. När du lämnar din personliga egostruktur runt makt och ställer dig in i fåglarnas ”tjänst”, in i deras framtidsrum. Då gör du dig tillgänglig för att framtiden ska kunna verka genom dig. Så viktigt är det att lämna sina personliga strukturer om makt.
Så fåglarna är en väg mot framtiden?
Fåglarna är de som bär och skapar förutsättningar för en ny maktstruktur på jorden. En sfär med nya frekvenser för hur ni kan förhålla er till makt och mellanmänskliga interaktioner. Och det vill vi säga till er att när ni är med och agerar i fåglarnas framtidsmatris då är ni med och befriar Lucifer – den fallna ängeln. Det är först då som Lucifer som ande kan verka in positivt i era liv.

Du tror att jag torkar mina vingar. Men det gör jag inte. Primärt är det inte vad jag gör. Jag samlar ljus.

23 svar

Jag har lärt känna skarven. Hon står vid flodens mynning. I dag är det tredje dagen hon fäller ut sina blöta vingar. Som en mäktighet breder hon ut sig. Svart. Riktad mot solen. Riktad mot Medelhavet. Väldigt intensivt står hon där och länge. Jag känner hennes närvaro på avstånd. Jag ser att hon njuter av sin gest, att hon njuter av sina svarta vingar. Skarven har en överblick som de andra fåglarna vid floddeltat saknar. Nu har hon fällt ned sina vingar och vänt sig mot floden. Hon står blickstilla men är fullt närvarande i vad de andra fåglarna gör. Men egentligen är hon fokuserad inåt och nedåt. Purpurhönan syns inte till.
Du tror att jag torkar mina vingar. Men det gör jag inte. Primärt är det inte vad jag gör. Jag samlar ljus. Ser du min gestalt, hur den ser ut här i solen. Ser du att min eteriska kropp inte skapar någon skugga?
…Jo jag ser det…
Om du tittar noga så ser du att inga fåglar skapar skuggor. Det är viktig information som säger något om den uppgift vi fåglar har.
Vad menar du skarv med att du samlar ljus?
Ser du inte att jag är en solfjäder? Att mina svarta vingar sprider ut sig runt mig som en solfjäder. Detta är min ljussamlande gest. Så svart är jag att jag behöver absoerbera ljus genom fjädrarna in i kroppen. Mina fjädrar är speciella.
Jag vet att dina fjädrar är annorlunda. Att de suger åt sig vatten när du dyker. Att detta gör att du dyker väldigt djupt – kanske dekvis för att kroppen din blir så tung…men också ser jag på dina vingslag att dina vingar är tunga, att de är fyllda med vatten.
Så ser det ut. Att jag är en fåglarnas minnesbärare. Jag dyker djupt – kanske djupast av alla fåglar och fyller mig med minnen om alltings ursprung. Om det svarta och om regnbågen. Likt vattendroppar fastnar minnena i mina vingar. Jag är tung av minnen. Både vackra minnen och mörka minnen. När jag sedan breder ut vingarna i solen då sprider jag dessa minnen. Vattendropparna i min fjäderdräkt sjunger sånger om alltings ursprung. Så lyssnar de andra fåglarna på mig och kanhända att de sjunger med mig och tackar mig för att jag påminner dem om alltings ursprung. Den fågel ni känner som korpen har en liknande uppgift. Han är också minnesbärare. Men han sjunger om andra ting. Vi är båda svarta men våra sånger är ljusa.
Tack Skarv. Ses vi i morgon?
Vi ses i morgon

Det ær en rørelse som startar i Medelhavet mot en manifestation i Rumænien som sedan strømmar ut mot Moldavien, Ukraina genom Baltikum till Finland

6 svar

Det pågår nya rørelser genom Europa. Europa liksom vænder på sig, ut och in och upp och ner. Det ær rørelser som liknar vindlande stigar som vrider sig upp øver bergsmassiven och liksom rullar in i spiraler øver kullar och platåer. Det ær labyrinter som skapas. Nya slingrande smala stigar før oss mænniskor att vandra på. En av dessa strømmar børjar i Medelhavet, ja det tænds en gnista i Medelhavet som sedan rør sig genom Rumænien upp øver Moldova, Ukraina, Polen mot Estland, Lettland och rørelsen slutar i Finland. Vad ær detta? Av olika skæl star jag mitt i denna rørlse och førsøker førstå, førdjupa och førvalta eventuell kunskap som skapas i strømmens kølvatten.

Jag deltog i en workshop i Bucarest med Marko Pogacnik. Under workshopen væxte ett perspektiv fram som Marko delade med oss. Det ær en rørelse som startar i Medelhavet mot en manifestation i Rumænien som sedan strømmar ut mot Moldavien, Ukraina genom Baltikum till Finland. Vad ær det før strøm?
Vi ser den elden. Ja det ær en eldens rørelse – det ær vad vi kallar Europas eld som rør sig via den vægen. Det finns fyra fundamentala rørelseriktningar i værlden som har med tillblivelse att gøra, som har med fødelse att gøra. Detta ær eldens rørelse, det ær eldens riktining som i sig færdas via Østeuropa och transformeras genom fyra olika tillstånd/element. Ja så kan ske att dessa fundamental røresleriktiningar vrider sig och skapar nya riktiningamatriser før værlden. Jag sannerligen ær det nya riktningmatriser som liksom borrar sig in i jordetern. Det ær starka strømmar. Strømmar med eldkvalitet likt brinnande facklor som øppnar sig. Från en vinkel ær det nya eld-elementarer som føds, elementarvæsen bundna till eld som skapas.
Kan ni berætta mer
Vi ser det ske nu att nya elementarvæsen føds, helt nya væsen som star instællda att tjæna jorden på ett nytt sætt. Dessa væsen ær mer eller mindre bundna till de fyra elementen; jord, eld, vatten och luft men ær grænsøverskridande och bær i sig kvaliteter från alla element. Detta ær væsen som uppfør sig annorlunda æn de som ensidigt ær bundna endast till ett element. Denna eldens nya rørelse startar i Medelhavet. Det ær eldkvaliteten i vattnet som startar impulsen som genererar vågrøresler mot Rumænien och mot eldkvaliteten i jorden dær. Det ær jordens eld som formar impulsen, som ger impulsen en kropp, som egentligen føder fram dessa nya eld-elementarer. Jordens eld ær den kvalitet som krævs før att skapa form på jorden, som genererar manifestation. Det ær denna værmeprocess som pågår i Rumænien, ja Transylvanien ær som en livmoder som føder fram impulsen mot Moldavien och Ukraina. Genom Europa mot Finland arbetar impulsen så med den mineraliska elden, just nu pågår dær en førtærande aktivitet. Vi ser dær en eldsprutande drake som vænder sin eld mot destruktiva kraftkællor. Detta ser vi och det ær ett førsøk att førhindra før dessa nya eld-elementarer att røra sig i denna nya riktningsmatris. I Finland ska såsmåningom eldkvaliteten i luftelementet – eldens tanke – skapas. Detta ser vi i framtiden. Och vi ser att grænsen mellan Sverige och Finland blir en viktigt port før att kommunicera denna eldens nya rktningsmatris.
Så vad finns før andra perspektiv på denna nya eldens matris?
Det ær en jagmanifestation. En gnista av ert mænskliga jag har møjlighet att færdas just nu i Medelhavet før att sedan førvalta och væxa till sig i Rumænien. Denna gnista av jaget ær viktig då det ær jaget som skapas i eld, jaget som viljekraft, som anstrængningsprincip som startar i Medelhavet. Detta tycker vi mycket om.
Varfør færdas denna jagimpuls just nu øver øst?
Før att det ær en framtidsimpuls. Den måste førvaltas noga genom Europas østligaste lænder. Det ær nya jagkvaliteter som jorden børjar kunna stødja. Detta ær mycket bra.
Hur kan vi som individer førstå detta? Och låta oss inspireras av?
Detta førstår ni bæst genom att førstå er sjælva som viljevæsen, som væsen som rør sig genom tiden i en pågående manifestationsprocess – men inte en manifestationsprocess som børjar som en tanke – denna tankens jagmanifestationen har en annan riktning. Denna manifestationsprocess startar med en gnista, med ett stjærnfall. Det ær detta stjærnfall som ær nyckeln. Det finns manga fallna stjærnor just nu i Medelhavet och det ær egentligen fødelsen av er sjælva som stjærnvæsen som ær denna eldmanifestation. Så i princip hittar ni er kosmiska hemvist i havsdjupen. Det ær dær er stjærnkvalitet just nu førvaltas. Så kan ske att Europa dærfør vrider sig ut och in och upp och ner, att labyrinter viker sig inåt och skapar implositioner av eld. Att Europa liksom manifisterar ett eldliknande kaos, såsom en ny fødelse. Så kan ske att tiden ær mogen før er att færdas ned till de mørka havsdjupen och hæmta impulsen till denna stjærnkropp.

Att tiden är inne för er att bearbeta en gång för alla er personliga historia om makt

7 svar

Det är lite märkligt. Jag hamnar i lägen där mina reaktioner är annorlunda. Som om mina program är nollställda. Jag upplever mig ibland liksom neutral på ett sätt som jag inte känner igen som den jag tror att jag är. Jag är lite bedrövad över detta. På något sätt upplever jag en saknad i mig. Som att en del av mig försvunnit.

Vi ser detta ske nu Jenny. Att ni hamnar i rum där ni inte känner igen varandra, ej heller er själva. Det är en nödvändig process för er. Att lära känna er själva igen. Ja vi skulle säga att det är er stjärnfrekvens som sänker sig över er. Er kosmiska hemvist gör sig synlig. Den övergripande process som sker är att ni människor blir mer och mer eteriska – och egentligen också världen runt er blir mer och mer eterisk. Vi skulle vilja belysa här ett historiskt fakta som spelar roll i denna process. Nämligen Atlantis undergång. Nämligen att detta är en histora om makt. Vi har två viktiga splittringar som världen just nu är i fas att läka. Det är delningen mellan manligt och kvinnligt och det är splittringen mellan människa och elementarriket. När ni arbetar med dessa viktiga ting arbetar ni också er igenom den mänskliga evolutionen. Och när ni närmar er splittringen mellan människa och elementarriket så hamnar ni oavkortat till Atlantis och undergången, sjunkandet ned i havet. Atlantis undergång manifesterade att människan förlorade kontakten med elementarriket och också sin personliga elementar – som är den absolut viktigaste porten för att uppleva djurens och naturens rikedom.
Personlig elementar?
Ja det väsen som är förbundet med din fysiska kropp, som ombesörjer alla funktioner i kroppen, som är där du ännu inte är – nämligen i matsmältningen, i andningen etc. Ni står i ett steg nu att återknyta kontakten med er personliga elementar. Och detta leder er till Atlantis undergång. Det leder er till det kollektiva trauma som den händelsen skapade och det leder er till ert personliga öde relaterat till makt. Det träder fram nu. Och det ska hanteras nu. Men detta vill vi säga till dig att det är helt. Atlantis sjunkande från ett evolutionärt perspketiv är helt. Kontakten mellan människa och elementarriket är hel. Igen. Länken upprättad. Det som återstår är era personliga berättelser och bearbetningar av denna händelse.
Vad hände egentligen på Atlantis från ert perspektiv?
Detta vill vi säga till dig. Att det var intentionen om makt som var den kulturens stora utmaning. Det låg i Atlantis djupaste ursprung, ja nedlagd i de djupaste bergen på ön en god intention om makt. Ja vi skulle säga att jordens godas maktintention nedlades i Atlantis. Som en förtidlig impuls för människan att kunna hantera kraft. Makt var något självklart som låg nedärvt i de människor som levde där. Så var det ordnat att vägen till självkännedom på Atlantis gick via maktintentionen. Det låg i Atlantis öde att människan skulle behöva gå igenom den utmaningen. Att hantera makt är att erövra kunskap om den personliga elementaren. Det är via den personliga elementaren som du träder in i elementen, som du står i förbund med krafter som sträcker sig vida utöver din mänskliga förmåga. Detta är den stora skolningsvägen för att hantera frågan om makt. Det låg i denna utmanings natur att människan skulle frestas att missbruka sin kännedom om maktens villkor. Ja det var näst intill oundvikligt.
Vad var det som gick snett?
Vi ser Atlantis undergång, att processen mot undergången passerade tre steg. Först uppstod en situation som utvecklades till ett faktum. Att detta missbruk av makt inte längre gick att vända. Sedan uppstod lägerbildningen – att sympati och antipati skapades som själsyttringar, Från lägerbildningens tid har ni människor många trauman, många svek bottnar här, minnen av oväntade relationella katastrofer. Sedan kommer kriget. Och detta krig är en märklighet i sig. Just därför att det inte är en fråga om att Atlantis ska gå under, det är en fråga om hur. Det ena lägret planerar den fysiska undergången för att i tid kunna föra ut mysterier från ön och på så vis arrangera en spridning av kunskap över världen. Det andra lägret planerar ett mörkt maktövertagande där mysterierna ska förvridas, missbrukas och förmörkas. Dessa två läger levde till viss del sida vid sida och den kritiska punkten var spridningen av mysterierna. Hur det skulle gå till.
Så vad hände?
För att spridningen av mysterierna skulle kunna bäras vidare med Atlantis ursprungliga goda makt DNA behövde maktintentionen lyftas upp ur urberget och eteriseras. Ja fördelas i världen enligt den homeopatiska principen – och spridas för vinden. Maktintentionen behövde transformeras, behövde genomgå en alkemisk process från manifesterad tät mineral i urberget till eteriska droppar i luften. Detta var det viktigaste som behövde ske innan spridningen av mysterierna, innan undergången. Detta arbete krävde minst fyra mästare, invigda i de fyra elementen. Det var en svår sak. Det var en kritisk sak. Så hände det att en av de invigda – försvann. Så kom det sig att det läger som planerade den fysiska undergången snabbt iscensatte sitt krig. De placerade ut sig över ön och åkallade elementen medan några få hann lämna ön i små båtar – med sig bar de skärvor av mysteriekunskap. Det var ett kaos som uppstod och utgången var oviss. Ja det egentliga kriget mellan de olika lägren utspelade sig precis här, i den fysiska undergången av ön. Mörkersidan lyckades manifistera den stora splittringen mellan människa och elemnetarrike i samma ögonblick som marken skälvde och havet öppnade sig för att sluka ön. Och detta var det stora trauma för många av er som dog där i katastrofen, inte själva döendet, inte övergången till den andliga världen utan det livets sista minuter av smärta och skräck över av att svart sot lade sig över ön, över att kontakten med elementarriket bröts. Så sjönk Atlantis i havet med maktintentionen intakt och bevarad i urberget. Så hamnade maktintentionen på jordens mörkaste plats. Så hamnade den i djupet av det stora världshavet. Atlanten. Men så kan ske! Att detta hände för 12000 år sedan. Att maktintentionen på olika sätt är på väg att lyftas upp, att tiden är inne att öppna världarna igen. Att tiden är inne för er att bearbeta en gång för alla er personliga historia om makt. Detta är viktigt för att ni åter ska kunna lyssna på er personliga elementar och åter känna er verkliga kontakt med Gaia

Ni som känner ugglans väsen. Till er säger vi. Lär känna henne ännu bättre.

10 svar

Det är många av oss som vandrar om natten, som känner mörkret, som känner dynamiken mellan mörker och ljus. Också jag står inställd i en nattens fördjupning. Också jag arbetar med att lära känna mörkret. Natten har öppnat sig för mig främst via en av dess väktare. Ugglan. Det hände sig så att vi i skenet av julnätterna fann en dal här utanför Altea – en dal fylld av mysterier. I dalen finns hål i bergsväggarna, det finns djupa grottor och det är också en plats med urgamla grottmålningar. Underliga spretiga figurer som lyser upp berget och som vet något om hemligheter. Här låg jag i en av grottorna när natten sänkte sig och jag kände hur bergets hjärta började röra sig, jag kände hur värmen i händerna spred sig genom kroppen. Det är en sällsam värme det här. Tänkte jag. Så ropade den första ugglan. Och den var stor och den var alldeles nära och snart fylldes dalen av ugglor och ugglesång. Så gick det till när jag fick möta nattens mäktiga väktare.

Vi fann en speciell dal..
Ja ni gjorde det. Ni fann en av de platser på jorden som står i resonans till jordens mitt.
Vad menar ni jordens mitt?
Vi menar att jordens mitt är bärare av starka transformativa krafter. Vi menar att det pågår en nattens förvandling i jordens mitt. Det finns i er jordiska natt möjligheter att vakna upp, att se i mörkret. Det finns i natten möjligheter för er att via värme väcka uråldriga krafter som gömmer sig i djupet. Krafter som förbinder värme till jorden, krafter som förbinder värme till själen. Dessa krafter genomgår nu en alkemi.
Vad för alkemi?
I grunden är detta den kristna mystikens väg, att via jorden förbinda sig med värmealstrande krafter som i sin tur belivar det själsliga i människan. När det själsliga i människan belivas väcks starka eterkrafter, starka livskrafter runt henne och hon blir tillgänglig för sin uppgift på jorden. Ja så kan ske att det tempel som kristussjälen bar, den kropp som vandrade på jorden smälte samman med jorden och öppnade den skulle vi säga förseglade värmekvaliteten djupt i jorden. Ni upplever värmen via era hjärtan, ni känner denna värme strömma främst via det chakra ni har i händerna – där ni förbinder er med det väsensartade i naturen. Vi ser nu att det pulserar som en våg av värme från jordens mitt, det är starka eldkrafter som stiger uppåt. Ni kan öppna er för dessa värmealstarande krafter och förbinda er med jorden på ett nytt sätt.
På vilket sätt nytt?
Vi skulle säga nytt och djupare. Ni öppnar er för att falla djupare in i jordens värmeström – då faller ni också lite djupare in i er kropp.
I denna dal, i grottan upplevde jag en sällsam kontakt med denna värme.
..Så var det också ugglor där! Dessa stora eld elementarer som vaktar natten, som är bärare av elden, som bär flamman i sitt bröst.
Vad gör egentligen ugglan?
Vi skulle ställa frågan annorlunda. Vi skulle säga vad är det egentligen som sker när ugglan sjunger? Det som sker är att denna eld som i sin essens tillhör jordens mitt flammar ut ur hennes kropp. Ja den som ser kan skåda hur små eldklot dansar ut ur ugglorna.
Vad är det för eldklot?
Det är en medvetenhet. Ja från vårt perspektiv är det eldskrift, det är eldens kommunikation
Eldskrift?
Ja eldskrift.
Vad är det?
Vad är eldskrift? Det är den skrift som kommuniceras via gester, rörelser och klanger. Du kan lära dig att tyda den – men den läses av andra organ än ögonen. Eldskriften är den äldsta typen av kommunikation mellan världar. Eldskrift är den rena intentionen bakom uttrycket. Och denna intention är mycket stark. Eldskrift är den skrift som används när du arbetar med att placera intentioner in i framtiden.
Och ugglorna?
Ugglorna är inte bara väktare av natten, de är också väktare av eldskriften. De vaktar den – skulle vi säga ”bok” som innehåller kunskap om dessa ting. Eldkloten är eldskriftens verktyg och det är med dessa klot du arbetar in intentioner för framtiden. Följer du med ugglans rop så följer du henne till jordens mitt. Att stå mitt i en uggleportal är mäktiga ting. Att träda in i ugglans rike är på sätt och vis också att påbörja en lära i eldskrift. Det är en lära om alltings ursprung, det är att erövra insikter som har med jordens evolution att göra. Att se intentionen bakom jordiska fenomen och uttryck. När dessa eldklot uppstår som fenomen i det kollektiva handlar det om att på vissa utvalda platser öppna portar till jordens mitt och stödja människor att nå fram till sina värmealstrande krafter.
..så det pågår nu?
..det pågår nu ett öppnanade av många portaler till jordens mitt. Det pågår i er ett uppvaknande i natten, ett seende i mörkret. Ni som känner ugglans väsen. Till er säger vi. Lär känna henne ännu bättre.

JennyAnn

The Art of Seeing the Invisible