maj – astrology forecast

24 svar

Från ett astrologiskt perspektiv. Vad händer i maj?
Vi ser att denna månad domineras av att fyra planeter rör sig retrograd. Från vårt perspektiv är den framåtriktade energin i dessa planeter stilla – men energin rör sig likaväl men inåt och nedåt. Retrograd energi suger individen inåt och nedåt – in i sig själv mot jorden. Att månaden innehåller så mycket retrograd energi indikerar att föreställningar som lever under ytan inte längre kan hållas låsta. Lögner och falska förespeglingar kommer att tvingas fram och belysas. Retrograda energier intensifierar upplevelsen av den personliga psykologin. Hur individen upplever sig själv hamnar i fokus. Kan hända pågår inte så mycket drama i det yttre men dramat pågår i individen. Ett intensivt tyst drama som belyser individen inifrån. Detta kan påverka sömnen. Att natten inte kommer som en befrielse utan att månaden kan komma att bjuda på många sömnlösa nätter. Kvadraturen mellan Jupiter och Saturnus skapar scenen för denna intensiva månad.

Vi har Jupiter 13 grader i Jungfrun i kvadratur till Saturnus 15 grader i Skytten. Jupiter trivs i princip bra i Jungfrun. Den expanderande, positiva kraft som strömmar genom Jupiter stödjer och mildrar Jungfruns aldrig sinade behov av fokus, detaljkunskap och noggranhet. Jupiter säger till Jungfrun att slappna lite av och njuta av det som hon redan har presterat och skapat. Jupiter är i princip en bra röst för Jungfrun som ger henne tillgång till förmågan att njuta av sina framgångar och inte bara leva i strävanskraften som är så karaktäristisk för Jungfrun. Hon vill alltid prestera lite bättre, lite till. Men vad sker då Jupiter saktar och backar och går baklänges? Egentligen upplever Jungfrun detta som en mindre katastrof. Hon känner att hon tappar kontrollen och Jupiter skapar tyvärr en typ av ensidig låsning i hennes relation till detaljer. Risken finns att Jungfruns hängivenhet åt fördjupning och analys och strävan efter förståelse för fenomen blir ytliga. Jupiter retrograd i Jungfrun tenderar att skapa stereotypiska bilder av framgång och välmående. När Jupiter är retrograd i Jungfrun – som är arketypsik bärare av hälsa – ser vi att de floskler och den ytlighet som präglar kommunikationen i hälsobranschen blir smärtsamt tydlig för individen. Den egna upplevelsen av välmående motsvarar inte ytliga beskrivningar av framgång. Vi har också Saturnus retrograd i Skytten som kvadrerar Jupiter och som separerar naturens kretsloppskrafter från upplevelsen av välmående. Detta skapar i individen en känsla av ”alla år av självförverkligande och inre arbete står mig upp i halsen!” Saturnus retrograd i Skytten säger att ”Trots alla dina år av fördjupning så drar jag dig längre och längre bort från kärnan till all utveckling”
Detta är den månad när ni upptäcker att alla självhjälpsböcker och år i terapi nödvändigtvis inte har hjälpt er till verklig kontakt med livskrafterna. Detta är den månad då ni mår bäst av att göra enkla ting i naturen utan prestation.

Vi ser också att Mars som generellt kanaliserar kraft och aktivitet och Merkurius som generellt kanaliserar kommunikation är retrograda och därmed förhindrade att flöda i naturligt utåtriktade banor. Detta gör att individen kan komma att känna på en avsaknad av stöd för den interna dialog som till vardags upprätthåller en viss livsstil. Jupiter i Jungfrun har med skapandet av livsstil att göra och när Jupiter är retrograd blir individens livsstil kraftigt ifrågasatt och med Mars och Merkurius retrograda – i första hand av individen själv. Detta är månaden då bilden av dig själv och din livsstil kraftigt raseras inifrån. Alla strukturer som inte stödjer dig på djupet genomgår en typ av självrannsakan. Och vi ser att det är bra. Vi ser att det är en nödvändighet för individen att frigöra sig från en prestationskultur – i första hand inom livsstilsområdet hälsa, välmående och framgång.

Hur kan vi förhålla oss till detta på bästa sätt?
En anledning för er att fördjupa er relation till kosmiska rytmer såsom planeternas rörelser genom jordsfären är att det i princip finns möjligheter för er att öka kunskap och medvetenhet om vad dessa rytmer innebär och på så vis utveckla ett intelligent och kärleksfullt förhållningssätt till dem. För att bäst förhålla sig till denna månads möjligheter skulle vi rekommendera er att ta avstamp från Jupiter i Jungfrun som i sitt retrograda tillstånd speglar något i er livssituation som ni i realiteten behöver förbättra men som ni i praktiken blundar för. Jupiter retrograd i Jungfrun är redo att kommunicera och möta de lögner som du tenderar att upprepa för dig själv. Om dig själv. Detta är den månad då Merkurius kommunicerar dina lögner om dig själv väldigt högt. Ja så högt att du omöjligt kan undgå att höra dem. Det är bättre att varsamt skåda in i det rummet där du hör hur du kommunicerar till dig själv om vem du är istället för att låta Saturnus i Skytten på ett drastiskt sätt visa dig dina begräsningar. Och det vill vi säga. Att Jupiter släpper sin retrograd den 13 maj och Merkurius den 24 maj. Medan Mars inte släpper sin retrograd förrän den 29 juni. Så ni har god tid på er innan Mars återigen vänder sig utåt och vill förändra världen. Vi råder er till att använda den retrograda Marskraften till att förändra föreställningar om er själva som inte längre stödjer er verkliga identitet. Ert Jag.

vitsippor

Fåglarnas uppgift är att öppna rum i det eteriska för att impulser från framtiden ska kunna inkarnera

22 svar

Sedan jag träffade Purpurhönan och fick tillbringa tid med henne så har min relation till fåglar förändrats. De hjälper mig än djupare in i livets mysterier. Och att se hur de färdas på vindarna. Bara det.

Vad är ert perspektiv på våra vänner fåglarna?
Det finns en typ av skapelseberättelse såsom den gestaltar sig i Akashakrönikan, att Manu – den stora ande vi känner som Manu fick i uppdrag att omgestalta universum via färger. Alla färger som finns på jorden uppfattar ni via det astrala. Manu var ledare för ett släkte människoliknande gudar som skapar färg. När deras kroppar kommer i kontakt med jordatmosfären och syret i luften uppstår en typ av alkemi som skapar färg. Dessa människoliknande gudar var mytomspunna på jorden som ”Färgerna”. De kom i ett stort moln till vissa utvalda platser där de arbetar alkemiskt med jorden på så vis att de via konstitutionen i sina kroppar skapar färg. Deras kroppar innehåller metaller som i mötet med luftens syre färgar den jordiska tillvaron. Det uppstod under den här tiden ett överflöd i det astrala på jorden. En typ av paradisiskt tillstånd. Jorden öppnar sig mot kosmos på ett visst sätt, vi ser tydligt den gesten jorden gör mot kosmos när hon tackar för färgerna. Denna gest visar ett nytt steg i evolutionen.
På vilket sätt?
Det astrala överflödet behöver balanseras och förflyttas in i tidsströmmen. Ja du förstår astraliteten pågår i evigheten – utanför tiden. Den gesten som jorden gör mot kosmos ger henne en riktining in i tidsströmmen, ja hon riktar sig mot det galaktiska centret på så vis att hon öppnar sig för krafter från framtiden. Och vad är det då som sker? Det som sker är ett av de största offer som universum gestaltat. Manu, den vi känner som ledaren för ”Färgerna” låter transformera sitt ”folk” till fåglar. Den alkemi som deras kroppar skapar på jorden, de färger som där skapas låter han vändas inåt och kan på så vis omgestala deras människoliknande kroppar till fåglar. Fåglarna skapas för att väva i jordens framtidsmatris. När jorden gör gesten mot framtiden aktiveras tidsströmmen som är verksam i eterkrafterna. Så är det ordnat att det eterfält som omger jorden är fåglarnas livsrum där de via rörelser i luften skapar öppningar för framtidsimpulser att inkarnera på jorden. Fåglarnas uppgift är att öppna rum i det eteriska för att impulser från framtiden ska kunna inkarnera.
Är det därför de ”flyttar” och flyger mellan kontinenter?
Delvis. Fåglar behöver flyga över hela jorden. Olika fåglar öppnar olika framtidsimpulser. De öppnar portar till framtiden.
Från ert perspektiv. Vad betyder egentligen detta att stå i relation till framtiden?
För att rikta dig mot framtiden kan du lyssna till fåglarnas sång. Vad fåglar sjunger talar gudar. När du börjar förhålla dig till fåglarna på rätt sätt så öppnas din astralkropp mot fåglarnas astralitet som också är Gaias astralitet. Där finns koder in mot framtiden. Ja du förstår så fort du lämnar dina egostrukturer – som häftar i astralkroppen – så lämnar du en typ av maktspråk. Vi skulle inte säga att det finns nyanser av makt. Det finns makt eller avsaknad av makt. När du lämnar din personliga egostruktur runt makt och ställer dig in i fåglarnas ”tjänst”, in i deras framtidsrum. Då gör du dig tillgänglig för att framtiden ska kunna verka genom dig. Så viktigt är det att lämna sina personliga strukturer om makt.
Så fåglarna är en väg mot framtiden?
Fåglarna är de som bär och skapar förutsättningar för en ny maktstruktur på jorden. En sfär med nya frekvenser för hur ni kan förhålla er till makt och mellanmänskliga interaktioner. Och det vill vi säga till er att när ni är med och agerar i fåglarnas framtidsmatris då är ni med och befriar Lucifer – den fallna ängeln. Det är först då som Lucifer som ande kan verka in positivt i era liv.
purplehen

Så är det i tider när Mars går retrograd att du hamnar i ett tomrum.

24 svar

Jag har känt mig så tung de sista dagarna. Min kropp liksom dras mot jorden och vill bara vara i ryggläge. Inga tankar alls. Bara ett tomrum som surrar och surrar. Runtomkring. Vad är det?
Vi ser att detta är Mars retrograd i Skytten. All aktivitet som annars liksom skjuter ut ur Mars som små explosiva blixtar har avstannat men kraften i blixtarna har inte stannat det är rörelseriktningen som stannat. Så ser vi ett stort gap stiga upp ur horisonten – ett människogap. Ja det är en jätte som reser sig och Mars är där en liten prick i den jättens energifält. En liten prick men en intensiv sådan. Mars blir en surrande sensor som söker i jättens blodsystem efter blodproppar. Ja denna sensor kan tunna ut blodet och rena det.
Vad betyder detta?
Vad sker när Mars går retrograd? Jo den aktivitet som har en naturlig flödesriktining framåt stannar av och släpper sitt grepp om kroppen och öppnar ett tomrum. Så är det i tider när Mars går retrograd att du hamnar i ett tomrum. Så vad är då viktigt att göra i ett tomrum? Jo det mest naturliga är att dra sig tillbaka. Det är den gest ni naturligt gör när ni befinner er i ett tomrum – att det själsliga i er drar sig tillbaka. Detta tillbakadragande skapar i tomrummet ett bakåtsug som kan upplevas via den mänskliga gestalten som en hunger. En hunger efter att stoppa något i munnen, att svälja, tugga och fylla magen med något. Så väcker Mars retrograd i människan ett sug efter att tugga, svälja och smälta – men märk väl inte bara mat, inte bara näring också behovet att smälta intryck. Så väcker Mars retrograd i människan ett sug efter att smälta och processa själsliga intryck.
Mars står i Skytten
Mars i Skytten är i första hand riktad mot Gaia och stärker alla de avtryck som bildar en typ av minnesstruktur i henne. Alla minnen som finns i hennes matris precis under jordskorpan – dessa minnen strömmar upp under Mars retrograd i Skytten.
Vad är det för minnen Gaia bär precis under jordskorpan?
Det är blodspillan. Det är minnen på platser med stor blodspillan som aktiveras
Vad händer med dessa minnen?
Vi ser i Gaias ”blodsmatris” områden med levrat blod, områden med blod som behöver mjukas upp och förtunnas. Så kan ske att på platser där många människor mist livet att Gaia där inte kan andas ordentligt att ”det gamla blodet” det blod som tillhör en ”gammal världsbild” som bygger på splittring och separation behöver tunnas ut och integreras med moder jord. Detta väcker Mars retrograd i Skytten att rörelsekraften riktas inåt mot jorden och att Mars i den gesten aktivt renar de minnen som fått ”det gamla blodet” att stelna. Vad som sker när Gaias blodsplatser börjar andas igen är att det uppstår där impulser till helt nya arter på jorden – nya växter och nya djur. Det är en bra sak för evolutionen.
Saturnus är också retrograd i Skytten..
Saturnus i Skytten indikerar att starka väktarkrafter inkarnerar i Gaia. Det har pågått under en tid och vi ser dessa väktarkrafter som stora pelare djupt förankrade i Gaia
Vad är det för pelare?
Det är väktare som skapar och håller en ny matris för Gaia. Stora fält i den gamla minnesmatrisen arbetas bort. Så är det ordnat att den nya matrisen är väl förankrad av dessa väktare och vi känner dem som stjärnväsen som landat in i jordatmosfären. Helt nya kvaliteter i Gaia är på väg att växa fram – det är kosmiska krafter som går in i Gaia mycket starkare än det ni är på det klara med.
Vad innebär det?
När stjärnväsen närmar sig jorden kan vi förvänta oss helt nya nivåer av kommunikation. Det som dessa stjärnväsen skapar är det vi kallar jordkosmos. Denna nya matris – denna jordkosmos matris – strömmar mot er när ni närmar er naturen. Detta är vad Saturnus i Skytten har öppnat för.
Neptunus i Fiskarna är i kvadratur till mittpunkten mellan Mars och Saturnus
Neptunus i Fiskarna som speglar stjärnväsen i vattenelementet kan med denna aspekt också spegla stjärnväsen in i eld och jordelementet. Vi ber er försöka uppleva dessa pelarkrafter som andliga realiteter, som bärare av en ny matris på jorden som är mer genomsyrad av kosmos än den tidigare. Så är det drama som utspelar sig just nu i himlen så och på jorden – att Mars och Saturnus retrograd i Skytten skapar förutsättningar för att stjärnväsen ska kunna arbeta fram en ny matris – ett jordkosmos.
Hur kan vi som enskilda individer agera i detta skeende?
Ni kan vända erat ansikte mot Gaia och låta en introspektion uppstå. Ni kan smälta era själsliga intryck och känna hur hon tar emot dem och komposterar dem i det som är hennes kretslopp. Ni kan vända erat ansikte mot kosmos och känna hur tillhörigheten till ”Fader vår” är en del av er tidlöshet.

___emptyness____by_liek-d50f62f

Detta är närvarons hjärta. Detta är vad alla änglar sjunger just nu runt jorden ”Att jorden är en god plats att leva på”

25 svar

Det är en tid med avslut av olika slag. Livsprocesser som gör kullerbyttor och tar slut. Så  befinner jag mig på en själens plats där delar av mig letar efter en matris att häfta i men det finns inget där, det finns inget mönster jag känner igen. Så skapas en typ av tomhet. Jag kan inte förstå vad jag ska göra där… så jag lyssnar…och jag hör snart att jag är omgiven av änglar. Jag hör snart att de alla sjunger ”Att jorden är en god plats att leva på”

Nu ska vi beskriva för dig ett perspektiv som handlar om närvaro. Men egentligen menar vi en speciell typ av närvaro. Det är en medvetenhet vi vill beskriva för dig som bär fram evolutionen. Så kan ske att det vi vill beskriva liknar en evolutionsteori som i bästa fall kan ge dig några kartor för navigation och orientering in mot verkligheten. Vi vill lyfta fram här ett människoöde som representerar en typ av medvetenhet som gör skillnad för mänsklighetsutvecklingen. Vi känner detta öde som Etty Hillesum. Det är en själ som tvingas uppleva ”mänsklighetens midnattstimma”, det är en själ som tillsammans med andra själar inkarnerar in i den judiska blodsströmmen för att genomleva det ni kallar förintelsen. Men vad är det som denna själ gör? Vad är det som lever kvar som ett eko från hennes stund på jorden? Jo nämligen detta – att hon stod i sitt öde helt vaken. Från ett perspektiv var hon vaken i den mörkaste natten. Hon var närvaro och medvetenhet i mörkret. Och det är en stor sak. Detta ser vi från vårt perspektiv som att hon skapar kontakt mellan sin kosmiska hemvist och Gaias hjärta. Hon skapar en kanal av medvetenhet, ja det är en ström av information hon skapar, en bildström från jorden till en sfär i kosmos. Via hennes medvetna närvaro filtreras jordens mest demoniska ansikte upp mot kosmos, upp mot en sfär som vi känner som mänsklighetens erfarenheter. Ja sannerligen finns det en erfarenhetssfär runt jorden som bär er mänsklighets historia in i framtiden.
Vad menar ni egentligen?
Vi menar att era erfarenheter finns lagrade som bilder i denna sfär – men det är viktigt att känna till att dessa bilder har skapats just genom enskilda individers närvaro och medvetenhet. Denna sfär drivs av närvaro – ja mänsklig närvaro är motorn i denna sfär. Att människor genom inkarnationer, i olika kulturepoker, genom mörker, genom ljus varit närvarande. Ja i ett spektrum av dalar och berg. I ett spektrum av smärta och fred. In i världens alla hörn ser vi – trots allt – mänsklig närvaro. Det finns människor som oavsett ödeskaraktär har förmågan att vara i sitt öde och se. Inte blunda, inte längta bort, inte vara upptagen med smärta, sorg eller lidelser. Detta tillstånd av närvaro som ni människor bär i er som kraft – som skulle vi säga andlig moralisk realitet – det skapar er mänskliga historia och framtid. Utan människans vilja till närvaro ingen evolution. Detta liknar matematik. Just för att närvaro har i sig den egenskapen att den skapar mänsklighetens gemensamma bildsfär, människans gemensamma gestaltande av bilder. Och detta ser vi i er mänskliga historia nu som ett bokslut. Och det finns i oss – som verkar ur ett kosmiskt belyst perspektiv – en stor tacksamhet när vi betraktar er. Att er mänsklighetshistoria faktiskt ÄR framburen av närvaro. På så vis kan vi läsa av er historia, på så vis kan vi känna Gaias histora just för att den är skapad av er närvaro. Vi menar också att denna själs närvaro att hennes speciella närvaro i just detta mörker såsom det bredde ut sig över jorden i mitten av nittonhundra talet, gör ett bokslut. Ja så ser det ut. Att Etty Hillesum gör ett bokslut av en period i er mänsklighetsutveckling.
Vad gör hon för bokslut?
Hennes inkarnation gör ett bokslut för en typ av separation. Det finns i den mänskliga evolutionens historia en viktig sak nämligen människans förmåga att skapa i sitt inre egna bilder av verkligheten. Ja föreställningsförmågan, imaginationen lades ned i människans medvetande som ett frö och denna skulle vi säga revolutionerande egenskap är fröet till det vi känner som separationen och vägen ut ur paradiset. När människan levde i bilden (paradiset) fanns inte förmågan att samtidigt i medvetandet skapa egna bilder. Detta är vad vi kallar ett kvantumhopp, ja vi skulle säga ett individuellt kvantumhopp – att gå från att vara bilden till att skapa bilden blir människans första impuls till frihet, till det egna bildskapandet, det egna seendet. Så stort är detta steg att gud ropar i mörkret ”Du ska inga andra gudar hava jämte mig” Och ändå är det vad som sker. Att människan skapar sina egna gudar, sina egna vägar till frihet.
Hur ska vi förstå detta bokslut?
Ni kan ana detta bokslut genom Ettys erfarenheter i koncentrationslägret. Vi hör att hon där i det djupaste mörkret ser en vit jasmin. ”Finns det en ton som kan bära och omfamna allt? Både en överdådigt blommande jasmin och giftig gas” Denna hennes reflektioner öppnar vägar för att förstå jaget som princip – alltså på det sätt som jaget arbetar, nämligen den förmågan ni har att vara på två ställen samtidigt. Jaget är den kraft ni äger som delar sig utan att splittras! Och lyssna på detta noga nu! Att detta är jagets stora utmaning, att vara på flera platser samtidigt utan att splittras. Förmågan att erfara en vit jasmin samtidigt som den giftiga gasen sprider sig i lägret. I grunden är detta en mänsklig erfarenhet som handlar om att hantera det egna bildskapande utan att splittras, utan att uppleva separationen som tillstånd. Ni ska kunna skapa era egna bilder av verkligheten och också se andras bilder av verkligheten – utan att kriga om vems bild som är den rätta. Just för att det är i grunden bara bilder av verkligheten. Det är inte verkligheten. Det kommer en tid när era bilder av verkligheten återigen smälter samman med verkligheten. Då ni återigen upplever en typ av paradisisk verklighet. Men inte som den gamla – då ni omedvetet var i bilden. Detta nya paradisiska tillstånd handlar just om att hantera jagets förmåga att vara i den egna bilden av verkligheten samtidigt som att vara i verkligheten. Detta är ett framtida medvetandetillstånd. Förmågan att vara närvarande på två platser samtidigt.
Instagram exempelvis är ju ett pärlband av individuella bilder av verkligheten..
Instagram är just individuella bilder som världen härbärgerar. Alla dessa individuella bilder – när de betraktas av andra skapar en gemensam bild. Därför är närvaron viktig också på internet. Och därför ber vi er från vårat hjärta att lyssna på denna vår bön till er. Att ni sprider en god intention. Att trots mörkrets mest fasansfulla ansikten Ar jorden en god plats att leva på. Detta är den enda frekvens som håller evolutionen vid liv. Detta är närvarons hjärta. Detta är vad alla änglar sjunger just nu runt jorden ”Att jorden är en god plats att leva på” Bara den frekvensen har förmågan att driva inkarnationsimpulsen framåt. Annars kommer mänskligheten att dö och sakernas tillstånd vara annorlunda. xalo

Du tror att jag torkar mina vingar. Men det gör jag inte. Primärt är det inte vad jag gör. Jag samlar ljus.

23 svar

Jag har lärt känna skarven. Hon står vid flodens mynning. I dag är det tredje dagen hon fäller ut sina blöta vingar. Som en mäktighet breder hon ut sig. Svart. Riktad mot solen. Riktad mot Medelhavet. Väldigt intensivt står hon där och länge. Jag känner hennes närvaro på avstånd. Jag ser att hon njuter av sin gest, att hon njuter av sina svarta vingar. Skarven har en överblick som de andra fåglarna vid floddeltat saknar. Nu har hon fällt ned sina vingar och vänt sig  mot floden. Hon står blickstilla men är fullt närvarande i vad de andra fåglarna gör. Men egentligen är hon fokuserad inåt och nedåt. Purpurhönan syns inte till.
Du tror att jag torkar mina vingar. Men det gör jag inte. Primärt är det inte vad jag gör. Jag samlar ljus. Ser du min gestalt, hur den ser ut här i solen. Ser du att min eteriska kropp inte skapar någon skugga?
…Jo jag ser det…
Om du tittar noga så ser du att inga fåglar skapar skuggor. Det är viktig information som säger något om den uppgift vi fåglar har.
Vad menar du skarv med att du samlar ljus?
Ser du inte att jag är en solfjäder? Att mina svarta vingar sprider ut sig runt mig som en solfjäder. Detta är min ljussamlande gest. Så svart är jag att jag behöver absoerbera ljus genom fjädrarna in i kroppen. Mina fjädrar är speciella.
Jag vet att dina fjädrar är annorlunda. Att de suger åt sig vatten när du dyker. Att detta gör att du dyker väldigt djupt – kanske dekvis för att kroppen din blir så tung…men också ser jag på dina vingslag att dina vingar är tunga, att de är fyllda med vatten.
Så ser det ut. Att jag är en fåglarnas minnesbärare. Jag dyker djupt – kanske djupast av alla fåglar och fyller mig med minnen om alltings ursprung. Om det svarta och om regnbågen. Likt vattendroppar fastnar minnena i mina vingar.  Jag är tung av minnen. Både vackra minnen och mörka minnen. När jag sedan breder ut vingarna i solen då sprider jag dessa minnen. Vattendropparna i min fjäderdräkt sjunger sånger om alltings ursprung. Så lyssnar de andra fåglarna på mig och kanhända att de sjunger med mig och tackar mig för att jag påminner dem om alltings ursprung. Den fågel ni känner som korpen har en liknande uppgift. Han är också minnesbärare. Men han sjunger om andra ting. Vi är båda svarta men våra sånger är ljusa.
Tack Skarv. Ses vi i morgon?
Vi ses i morgon skarven1

För att uppskatta dessa bilder på rätt sätt behöver vi förstå mörkret. Vi behöver förstå mörkret från ett jordiskt perspektiv.

24 svar

För att uppskatta dessa bilder på rätt sätt behöver vi förstå mörkret. Vi behöver förstå mörkret från ett jordiskt perspektiv. Är du på jorden i en fysisk kropp så finns ett mörker. Det finns inte nyanser av mörker, det finns ej heller olika dimensioner av mörker. Det finns Svart. Som kvalitet är svart solid på det viset att svart skapar inga skuggor. Svart släpper inte ifrån sig några löften eller aningar. Svart skapar inga relationella gråzooner. Svart är jorden. Jorden är Svart. Svart är en kvalitet ni kan utforska när ni befinner er i en fysisk kropp på jorden. Det är en kvalitet som finns i Gaias djup. Men så behöver ni urskilja detta mörker – som inte skapar några skuggor – med det mörker som lever i det transparenta, som väver sina trådar i skymningen. Detta mörker är nyanser, ja detta mörker lever i nyansernas rike. Vi ser nyanser av brunt, nyanser av grått, nyanser av blått, vi ser hur de väsen som lever i detta nyansernas mörker susar runt er gestalt. Från ett energiperspektiv skulle vi råda er att fylla er med svart. Ja mycket av era dystra tankar, era rädslor och begräsningar skapas i det transparenta – i nyanser av grått, i nyanser av brunt. När er själ omringas av dessa väsen som lever i det transparenta kan ni lätt drabbas av vemod och kraftlöshet. Svart är det mörker som skyddar er från tvivel, ja skyddar er från att fastna i ett konstant skymningsland. Ja vi skulle säga att ni egentligen inte känner jordens mörker, vi skulle säga att ni vet alldeles för lite om ”Den Svarta” och vi skulle säga att ni blandar ihop tyngden som kommer ur det transparanta mörkret med tyngden som kommer ur svart. Tyngden som kommer ur svart ger er spänst i stegen. Döden är inte svart. Döden är transparent, är nyanser av mörker, nyanser av ljus. Och så är det med ljuset, att ljuset är nyanser. Ljusvärlden spelar i nyanser. Ljuset behöver urskiljas och genomskådas. Du behöver lära dig se och känna igen olika nyanser av ljus. Ljuset lär vi känna genom att lyssna på alla nyanser. Mörkret lär vi känna genom att lyssna på svart, på en färg. Och detta kan tyckas märkligt för er – just för att på jorden är allt upp och ner – men på jorden gäller att Svart som energi är hel. På jorden behöver ni det svarta för att kunna hantera nyanserna av ljus som lever i det transparenta.
Vi ser här att Hilma har målat jorden från ett jordiskt perspektiv. Ja egentligen som Gaia ser ut inifrån. Gaias ursprung är svart, är den unika ädelmetallen svart. En mycket speciell kvalitet som i sig innehåller alla regnbågens färger. Ja det är Gaia som vi ser gestaltad i den här bilden. Hennes kärna som är svart och hennes baksida som strålar i regnbågens färger. Så vacker är Gaia. Ja även i en sådan stiliserad bild som denna så anar vi hennes skönhet, ja alla bilder i denna serie speglar Gaia från olika vinklar. Så stor och vacker är det väsen som ÄR jorden. Att hon inte skapar några skuggor. Att hon är svart och alla regnbågens färger samtidigt. Det är stort. Ja det är en stor sak och en nåd att leva i en fysisk kropp på jorden. Hilmas styrka som konstnär som vi ser det är att hon målar utifrån en fysisk dimension, utifrån kroppens verklighet. Så är denna bild ett uttryck för Gaia som jordisk kropp.Hilma_af_Klint_gaia1hilmaafklintGaia2

Nu ska vi berätta för dig om den nya månen.

24 svar

Nu ska vi berätta för dig om den nya månen. Hon står på himlavalvet nu så att vi ser henne tydligt och vi ser alla hennes ansikten. Ja detta är en stor sak. Att hon visar alla sina ansikten samtidigt.
Hur menar ni?
Så är det med er jordevandring att ni under en lång tid varit förbundna med den gamla månen. Ni ser månen på himlavalvet som en spegling av solen. Men så lyssna på detta ordentligt. Vad betyder det? Att spegla solen? Det är en av de djupaste mysterierna som ni just nu kan få kontakt med. Den gamla månens spegling är skulle vi säga linjär och förutsägbar. Ni ser henne som nymåne, ni ser hennes växande in i en fulländning som sedan avtar och blir mindre och mindre mot mörkermånen. Dessa månens faser arbetar i er eteriska gestalt som upprepningar, som den djupaste rytmen i er – ja likställt med er andning. Så djupt ligger den gamla månen i er och formar er.
Och den nya månen?
För att förstå den nya månen behöver vi blicka tillbaka till den 21 december 2012. Det datum som ni känner som slutet på Mayakalenderns tideräkning. Och se! Visst var det där ett skifte. Visst var det slutet på en tideräkning. Men slutet på den linjära tiden. Den tid vi känner som rör sig linjärt i rummet. Så har detta datum en betydelse för tideräkningen. Nämligen på så vis att tiden då började röra sig i det parallella. Tiden så att säga – som massa – pressade sig utåt i det horisontala och skapade revor i tidsmatrisen. Dessa revor känner vi som portaler, som portar, som trösklar och gränsövergångar till andra dimensioner och riken. Så är det med tiden. Att den nu så att säga hoppar i det parallella mellan världarna. Och detta är viktigt för den nya månen. Den parallella tideräkningen har skapat förutsättningar för den nya månens alla ansikten att visa sig samtidigt!
Vad menar ni egentligen med månens alla ansikten?
Månen är den planet, eller himlafenomen, som speglar solen. Detta fenomen står i direkt relation till utvecklingen av er Jagorganisation. Månen arbetar formande i er gestalt på så vis att hon formar er ödesväg, hon arbetar med er biografi. Och detta vill vi säga till er att när månens alla ansikten – läs faser – speglar solen samtidigt så sker något i er Jagorganisation.
…vad sker?
Ni kan förnimma Jagorgansiationen som en ström runt er fysiska gestalt. Denna ström innehåller fragment av glas. Ja skärvor av glasartade speglar strömmar runt er fysiska kropp. Så kan ni förnimma er Jagorganisation som fragmentiserad och snabb och till viss del exploderad. Eftersom Jagorganisationen är så snabb finns liten möjlighet för dessa skärvor att spegla solen. Det är i princip omöjligt. Kanske kan i vissa lägen glimtar av sol blixtra fram i dessa glasskärvor. Som ett bländande ljus. Men så sker nu detta. Att månens alla ansikten belyser er Jagorganisation samtidigt. Nymånen, den växande månen, fullmånen, den fallande månen och mörkermånen speglar solen samtidigt. Så arbetar den nya månen i den parallella tideräkningen.
Vad innebär det för vår Jagorganisation?
Dessa Jagfragment börjar såsmåningom sammanställas till en helhet. Spegelskärvorna blir en hel reflektion. Och detta är viktigt – just för att jaget som aktivitet håller ihop er gestalt i alla dimensioner och väsensled. Den nya månen har kapacitet att spegla Jaget i sin helhet. Vi säger har kapacitet för det är en väg dit. En väg som ännu till stor del är höljd i dunkel.
Hur skulle ni beskriva att detta påverkar oss just nu i vår vardag?
Vi ser att många av dessa fragment är vassa – när de susat runt er organsiation i hög hastighet så har ni i princip kunnat undgå smärta. Men utifrån den nya månens perspektiv så bromsar delarna och börjar istället sväva och röra sig långsammare. Detta kan vara smärtsamt då glaskärvorna är vassa. Som yttre händelser i era liv så skulle vi säga att ni gör bokslut. Månens alla ansikten speglar alla fragment av ert jag. Och detta upplevs som att vara ofullständig. Ja som att era sämsta sidor belyses och förstärks för att kunna integreras in i en helhet. Så är det med detta att lära känna sig själv. Att när delar av helheten ska integreras i helheten så gör det ont. Delarnas historia är ofta smärtsam och bygger sitt kunnande på separation och splittring. Det gör ont när delarna försöker foga sig samman till en helhet. Det smärtar när månens alla ansikten belyser alla era fragment (läs ansikten) för att såsmånigom forma ett ansikte. Men märk väl! Ett ansikte som skiftar, byter form och färg och som rör sig i det parallela. Så är det med Jaget. Hon delar på sig hela tiden. Och behåller samtidigt en soliditet. Att lära känna hur den nya månen arbetar i organsiationen är att närma sig hur Jagorgansiation arbetar i framtiden. månensfaser2

Att ni hör vattenhjärtat viska, att ni hör det säga: ”Sannerligen är jorden en god plats att leva på.”

23 svar

Jag möter många behov som handlar om familjen. Inte är det så konstigt. Julen är familjens högtid. Dock är det fler aspekter som griper in just nu i våra själar, som förstärker våra tillhörighets trådar.

Ni föds in i en tillhörighet som är från ert jordiska perspektiv ett blodsband, från vårt perspektiv är det en eldskrift. Denna eldskrift är på många sätt helig, den är skulle vi säga ”skriven i sten”.
Vad menar ni egentligen?
Vi behöver gå tillbaka ända till Moses – denna viktiga gestalt i er mänsklighetsutveckling. Moses visar er många arketypiska gester, en av dessa gester är eldskriften. Det är lagen om blodsbandet som han blir visad på berget, som ges till honom, som gestaltas i sten. Eldskriften kan du inte förändra, den transformeras över tid och denna tid är en sådan tid – att det mineraliska mjukas upp och eldskriften släpper sitt grepp.
Vad innebär det för oss?
Denna tillhörighet som är formad ur eldskrift är djup karmisk och med det menar vi förpliktande på olika sätt. Eldskriften speglar den djupaste lärprocess du står inför. Nu ser vi att dessa tillhörighetens trådar släpper. Denna eldskrift är i dag mer eterisk. Och framförallt mer elastisk. Ni behöver på individnivå uppdatera era tillhörighetstrådar och låta eldskriften tillhöra det förflutna. Men så sker något i just denna zon där eldskriften transformeras och det är skulle vi säga en katastrof. Det är en explosivitet som berör inte bara er på individnivå utan också ert kollektiva blodsbands medvetande. Vi ser det i de rörelser som pågår i Europa. Så många människor som tvingas lämna sitt ursprung, som tvingas lämna sin tillhörighet bakom sig. Och detta skifte – även om det skulle ske ut ur fri vilja – skulle det vara smärtsamt . Ja ett av de djupaste ingreppen i den mänskliga tryggheten . Att frivilligt ställa sig på nollpunkten är i sig förenat med en viss typ av skräck, det är ofrånkomligt att du i nollpunktsprocessen upplever själsliga tillstånd som griper tag i dig djupt. Och se vad som nu sker, att denna i sig djupgående nollpunktsprocess är häftad med våld och terror. Det är mänsklighetens värsta skuggsidor. Så sker i Europa nu en förlamning av hjärtat. Ty hjärtkraften förlamas av denna explosiva eld, denna felriktade destruktiva eldskrift. Detta vill vi belysa för er just för att många upplever en typ av ”förlamning” relaterade till den egna familjen, den egna tillhörigheten och en del av den förlamningen är ett kollektivt trauma som just nu pågår.
Vad skulle kunna bryta den förlamningen?
Det är vatten som väcker ett förlamat hjärta. Så ser vi att ni kan stärka er fokus och rikta ert medvetande mot Gaias vattenmatris. Att i er meditation fylla er kropp med vatten och låta ert hjärta andas via vatten – genom världshaven. Ja det är en bön från Gaia just nu att flytta ert medvetande mot världshaven och kommunicera med ert vattenhjärta.
Är det något mer som aktiverar våra tillhörighetstrådar?
Ja – efterlivet är intensivt närvarande på vägen mot jul. Relationen mellan de döda i efterlivet och de levande på jorden är stark. Många av Gaias hjärtområden arbetar mot efterlivet. Vi ser att i princip alla av dessa hjärtchakran är tända. Det strömmar från Gaia kärlek från dessa hjärtområden till efterlivet, till de själar som vandrar om natten. Så vi säger till er, medvetandegör också efterlivet i er och rikta vattenhjärtat dit. Sannerligen finns själar också i den dimensionen som delar era tillhörighetstrådar. Så ska också denna eldskriftsprocess transformeras till något gott. Och detta är viktigt. Att ni hör vattenhjärtat viska, att ni hör det säga: ”Sannerligen är jorden en god plats att leva på.”vattenmatrisen

Det är Pluto som tänder gnistan och Mars brinner genom hela kvadraturen.

24 svar

Det finns olika sätt att förhålla sig till atmosfäriska skiften som kan påverka oss. Ett sätt är ju att läsa av planeternas vandring genom zodiaken. De närmsta veckorna kommer en aspekt att vara aktuell som vi säkert kommer att känna av på olika sätt. Det är Pluto i Stenbocken som kvadrerar Mars i Vågen i opposition till Uranus i Väduren.
Det finns en rubrik för denna aspekt som skulle kunna stämma och det är inre klarhet. För att kunna uppnå inre klarhet behöver vi förstå de utmaningar som aspekten triggar igång. Vi börjar med Pluto i Stenbocken. Pluto i Stenbocken kräver förändring av dig. Förändringar på djup nivå, kräver att du ändrar dina livsmönster (om de inte tjänar dig på ett bra sätt längre) Det är dina vanestrukturer som Pluto står och drar i, det är i dina sömniga vanor som Pluto väcker dig, ditt halvöppna seende knuffas till självinsikter som i bästa fall leder till att du förändrar livsmönster som blivit mekaniska och trötta. Uranus i Väduren drar också i dina förändringar men kräver förändringen på praktisk nivå. Men kanske svårare – kräver att dina förändringar backas upp av en tanke, en livsfilosofi. Uranus i Väduren hindrar dig till viss del att rusa in i praktiska avtal, nya projekt och samarbeten utan att dessa nya steg är förankrade i en tanke, i en för dig hållbar livsfilosofi. Så Mars med sin relativt svala position i Vågen, som är hejdad, som drar sig undan, som står i vägkorsningar utan att kunna välja. Ja sannerligen skapar denna aspekt ett högt tryck på er att ta väl förankrade och genomtänkta beslut som verkligen gör skillnad i er praktiska situation. Detta ser vi som aspektens grundförutsättningar.
Så vad är det egentligen för dynamik som aspekten skapar?
Det vi ser är att Mars i Vågen – som egentligen är sval – tänds. Vi ser att Mars flammar upp. Det är Pluto som tänder gnistan och Mars brinner genom hela kvadraturen. Men brinner stabilt. Uranus i Väduren opponerar Mars viljemässiga eld, Mars skapar en otålighet att ta snabba beslut trots att magkänslan inte är klar för ett JA. Och Uranus ifrågasätter. Vill höra ett resonemang, vill att Mars kommunicerar, övertygar med tydlighet och klarhet. Detta skapar ett högt tryck på talet, på struphuvudet, på köldkörteln, halschakrat. Det är intressant för oppositionen med hjälp av Plutokvadraturen hejdar egentligen det utåtriktade talet, ja hejdar Mars utåtriktade gest. Istället skapas en inåtvänd gest. Och detta rekommenderar vi er att fördjupa – att vända talet inåt. Och med kraft lyssna på er inre dialog. Ty inget i denna aspekt lyssnar. Om ni inte riktar talet inåt kommer ni uppleva att era anstängningar att bli förstådda, att bli sedda och hörda faller platt. I värsta fall hamnar ni i situationer där ni upplever att ingen ser er, ingen hör er hur högt och tydligt ni än ropar. Så vi rekommenderar er att ligga lågt den närmsta veckan. Släpp era ambitioner om hur ni ska sälja in era bra ideér, släpp stressen runt att föklara era innersta tankar, börja inte motivera era beslut för någon annan. Det är ändå ingen som hör. Detta är en aspekt som drar lyssnandet ut ur kroppen och det gör det svår att urskilja vad som är viktigt att prioritera. Vi ser ett urskiljningslöst tjatter, ett kommunikativt brus. Så ta tillfället i akt att istället lyssna inåt. Och Se! Det ser ut att vara en synnerligen bra idé. Det är ovanligt tyst och ovanligt lugnt där inne. Denna aspekt skapar en klar skiljelinje mellan den yttre världens brus och den inre världens tomma ytor. Så har du inte gjort det förr – se till att skapa en inre dialog med dig själv. Känn elden i ditt system men rikta kraften inåt. Då skapar eleden inre klarhet istället för onödiga missförstånd i ytterlivet.marsplutouranus

Det är egentligen en jubelsång som råder – där det förut var ett mörker.

24 svar

Det har varit ett tema för mig under en lång tid. En angelägenhet i mitt eget liv och något som jag ser som tendenser i allmänhet. Hur ska jag kunna förstå de lagbundenheter som gör det så svårt för mig att hjälpa människorna i min närmsta krets medan jag utan problem kan hjälpa personer jag inte känner.
För att förstå hur dessa lagbundenheter verkar över tid behöver vi förstå något om döden. För att gestalta för dig hur kompexa dessa ting är behöver vi följa med en själ genom dödens port. Vi ser här en själ som i en inkarnation dör av ett spjut. Men starkare än smärtan som den fysiska döden orsakar är den ensamhet som denna själ upplever i efterlivet. Vi ser att den själen står länge i en typ av dödsstilla position och blickar in i jordelivet. Den själen ser ingenting. Hon söker efter sina nära förbundna fortfarande levande själar på jorden. Och så kan ske att när döden inträffar och den döde lämnar jorden så under en viss bearbetningsperiod står den själen i en typ av beroenderelation med sina närmsta på jorden. Och detta ser vi att när människor som lever på jorden är alldeles upptagna av materialistiska tankar då kan den döde inte finna dem. Och detta är viktigt, just för att under en viss bearbetningsperiod i efterlivet söker den döde sin närmsta krets på jorden för att få själslig näring. Ja vi säger att detta utbyte mellan levande och döda är högst verkligt under en period efter det att döden inträffat. Den döde behöver spirituell näring och kraft från de levande för att kunna fortsätta sin vandring djupare in i de andliga sfärerna. Så kan ske att detta kan bli en lång väntan för den döde om den närmsta kretsen på jorden är fångade i materialistiska tankestrukturer och vanor. Vi kallar denna dödstilla position för ”soldatens ensamhet”. Det är skulle vi säga en djup upplevelse av ensamhet – som inte kan liknas vid den typen av ensamhet som ni är vana vid från jorden. Denna ”soldatens ensamhet” är tyngre på ett sätt som bara de som upplevt den kan förnimma. Denna erfarenhet kan återspeglas i era liv på ett skulle vi säga bakvänt sätt. Dels kan ni komma att uppleva en intensiv längtan efter er närmsta krets, ett letandet efter er tribe, er familj, er tillhörighet, dels kan ni behöva erfara upplevelser av hjälplöshet inför svårigheter som er faktiska familj genomlider. Det är viktiga ting att reda ut. Just för att de svårigheter ni har med att kunna hjälpa er närmsta krets ofta bottnar i detta obalanserade utbyte i efterlivet. Vi måste komma ihåg att jorden har en lång tradition av materialism bakom sig. Ni står många inför att försonas med att ni som döda inte fått den spirituella näring ni behövde av era själsvänner på jorden. Så ser det ut under den mörka materialistiska tiden – att jorden från kosmos sett är helt svart, att människosjälarna inte lyser i mörkret. Så ser den mörkaste materialistiska tiden ut. Och försoningen med er närmsta krets är viktiga ting att reda ut. Men detta vill vi också säga till er att det fanns en grupp människor som bevarade denna kunskap – som levde denna kunskap i den mörkaste materialistiska tiden och det var de vi känner som Katarerna. Detta folk som bar den urkristna impulsen de levde med kännedom om hur viktigt det var att stödja de döda i efterlivet med spirituella tankar och kreativitet – så ser vi att den kretsen av människor lyser i mörkret. Vi ser att de vandrar över bergen och spelar flöjt för de döda, att de skänker näring till de dödas själar. att de sprider till efterlivet en jordens kärlek. Värme som strömmar ur deras hjärtan, en sällsam ström av ljus som kommunicierar att jorden är god, att jordens rike är kärlek. Så viktigt är detta arbete att vi med bestämd påstår att utan detta stöd från Katarerna till efterlivet skulle människans evolution radikalt förhindrats.  Detta är den verkliga dynamik som återspeglas i kunskapen om ”den heliga familjen”.  Ja sannerligen behöver ni vara kreativa och dynamiska i era tankar – inte bara för att gestalta era egna liv – även för att stödja era själsvänner i efterlivet. Men märk väl! Det är inte den djupaste materialismen nu. Det är egentligen en jubelsång som råder – där det förut var ett mörker. roses