Författararkiv: jennyann

Vad är det för väsen här vid den vänstra husgaveln? Det är urbergsväsen. De passar inte i en villaträdgård.

Jag arbetar för det mesta med människoöden och hur de tvinnas i mina sessioner. Jag ser och följer tidstrådar och urskiljar nivåer och nyanser i de aktuella vibrationer och energier som vi arbetar med. Jag har märkt att det finns en djup avslappning i det faktum att olika fenomen blir sedda. Det finns en längtan i våra kroppar, i våra själar och i vår kognition efter kommunikation, det finns en längtan i de väsenskrafter som häftar vid våra kroppar att kommunicera. Men så ibland får jag andra typer av uppdrag. Som detta uppdrag. Att reda ut varför en trädgård inte verkar må bra.

I trädgården anlades en hallonplantering för två år sedan. En ek som stod tre meter därifrån fälldes i samma veva. ”Eken hade plötsligt börjat fälla massivt med ekollon. Den var ganska så ung och hade ett assymetriskt och fult växtsätt. Ekollonen drog dit massor av stora råttor som sprang och gjorde hål överallt. Sammanlagt femton hallonbuskar har väl dött där och vinbärsbuskarna ser jätteledsna ut. Bladen viker sig inåt och bär kommer bara längst ner, nära jorden. De hallonbuskar som står kvar, ger inga bär för innan karten hunnit bli bär, så vissnar de ned”

Kära Typer, vad är det som händer här i trädgården?
När vi närmar oss trädgårdar, städer, landskap – ja på sätt och vis slutna områden, som har en typ av rumslig karaktär, som skapar en typ av rumsenergi – då identifierar vi alltid först områdets två viktigaste punkter. Nämligen inandningspulsen och utandningspulsen. Inandningspulsen syresätter området, det är en näringspuls, det är en energigivare till trädgårdar, en punkt där energi strömmar in till området. Utandningspulsen har med cirkulationen att göra, reglerar rytmen i området.
Vad händer om det är problem runt inandningspulsen i en trädgård? 
Vi ser då att pulsen som syresätter och belivar området är försvagad, vi ser då att områdets väsenskrafter blir försvagade. Detta skapar en typ av försvagat allmäntillstånd hos alla de väsenskrafter som har till uppgift att beliva området och stimulera grödorna. Inandningspulsen besjälar området, skapar förutsättningar för liv, skapar förutsättningar för en god skörd.
Och om utandningspulsen är försvagad?
Vi ser då att rytmen på området störs och sätts ur spel, det uppstår disharmoniska energier som skapar orytmiska inslag i växtligheten och grödornas mognadsprocess blir ryckig och ojämn. Näringstillförseln verkar inte hjälpa växtligheten, trädgårdens skörd blir oberäknelig.
Hur ser det ut i denna trädgård?
Vi ser att inandningspulsen befinner sig lite snett framför huset vid husets högra gavel framifrån sett. Vi vet inte om det är asfalt där men det behöver inte betyda något negativt. Men sen ser vi att pulsen stoppas, ja stoppas upp under husets vänsta sida, ja vi ser att pulsen försvinner…
Varför?
Det har något med husets vänstra sida att göra, det är ett stråk som inandningen inte kan passera
Vad är det för stråk?
Det är en typ av barriär som sträcker sig långt ner. Ja inandningspulsen gör här en störtdykning för att komma under barriären. När inandningspulsen behöver dyka så djupt så förändras dess karaktär när den sedan letar sig mot utandningspulsen.
På vilket sätt?
Vi skulle säga att den tar med sig en del otyglade energier upp, den tar med sig pulser från grundvattennivå, från ett djup som inte finner sin plats i villaträdgårdar.
Hur menar ni?
Vi menar att karaktären i trädgården blir assymetrisk. Ja ju djupare denna in och utandningspuls rör sig ju mer assymetrisk blir energin och karaktären i trädgården. Det vanliga i villaträdgårdar är att pulsen inte går så djupt och att energin flödar i en symmetrisk rytm. Detta skapar en trädgård som är lätt att vistas i, detta skapar behagliga rum. När djupa assymetriska krafter strömmar ut genom utandningspulsen då lockas kaoskrafter dit som stör det rytmiska i trädgården.
Hur ser utandningspulsen ut i denna trädgård?
Vi ser att den är precis där eken stod. Hon beskrev också att eken var bärare av denna energi, att den var assymetrisk och spretig. Ja den färgades av att pulsen som strömmade igenom den var lite för djup. Vi ser också att platsen just där drar till sig råttor som är ett uttryck för att energin där är fuktig och djup.
Vad hände när hon tog bort eken?
Den assymetriska energin är kvar och kaoskrafterna är kvar. Att ta bort eken var att ta bort ett symptom inte att bota orsaken till symptomet.
Så hur kan vi närma oss orsaken?
Frågan är vad det är för barriär som tvingar inandningen att dyka. Det är den stora frågan. Från vårt perspektiv ser vi en spricka i urberget långt under huset. Denna spricka är vattenfylld och löper längs husets vänstra sida. Detta gör att husenergi dras nedåt mot urberget – från ett husperspektiv är detta en olycka. Vad är det för väsen här vid den vänstra husgaveln? Det är urbergsväsen. De passar inte i en villaträdgård.
Finns något att göra?
Husenergin rasar ned mot urberget men det går att stänga ned kontakten om huset dräneras, om det från ovansidan lades ett skydd mot fukten. Då uppstår inte detta utbyte. Då ser vi att inandningspulsen inte sjunker så djupt, då ser vi att kaoskrafterna inte flödar ut ur utandningen.
Finns något att göra vid utandningspulsen i väntan på dränering?
En vattentrappa kan balansera upp djupet. När det är den här typen av kaotisk energi i en trädgård så kan väsenskrafterna stärkas och balanseras upp med hjälp av vatten. Och speciellt rörligt vatten. Vi rekommenderar att det installeras en vattentrapppa vid utandningspulsen. Vattnet med sin rytmiska karaktär får energin från djupet att ”lugna” sig.
Vad händer med trädgården som helhet då?
Rytmen kommer tillbaka, vattentrappor genererar rytmiska väsen som kan arbeta med platsen mer organiskt

att ta emot jag-glimtar är som tändande gnistor i delfinflocken

Jag har en klient som jag har arbetat med under en tid. Det är spännande då jag upptäckt att hennes energisystem inte bär med sig så många associationer, inte så många aktiva minnesbilder. Jag upplever att hennes tidstrådar liksom krusar sig, ja som att hennes öde inte självklart går att följa på en tidslinje bakåt.

Så kan ske för själar som arbetat intensivt och fokuserat med att klippa sina känslomässiga band till sin forntid – att deras karmiska energi liksom är krusig och svår att följa. Det finns olika skäl till detta.
Så hur påverkar den typen av karmisk energi medvetandet?
Det gör henne starkt framtidsfokuserad. Hon upplever inte att hon står inställd i en historia, i en tidslinje bakåt. Detta är nu ett resultat av att hennes energisystem inte har några starka associationer till tidigare trauman som uppstått i tidigare inkarnationer. Hon saknar den typen av aktiveringspunkter. Vi ser att energin krusar sig och att hon kommer in i ett vattenelement. Ja vi skulle vilja påstå att hon har levt den senaste inkarnationen i havet – som en förbrännings och reningsprocess från de tidigare jordeliven.
Hur kommer det sig?
Detta är nu en komplexitet som har med den mänskliga jag-närvaron att göra. Se det så här. Du har som människa en jag-närvaro och du har en själsorganisation. Jag-närvaron har en förmåga som urskiljer sig radikalt från det själsliga och det är att jag-närvaron kan dela sig, kan erövra erfarenheter, så att säga glimtvis. Jaget visar sig i första hand glimtvis för människan, visar aspekter av sin närvaro, av sin helhet och detta! Är det fiffiga! Du kan på så vis inkarnera glimtar av ditt jag i olika fysiska former för att samla erfarenheter, läka vissa egenheter, arbeta på djupet i en specialisering etc. Vi ser att jag-närvaron gör nedslag i det jordiska glimtvis. Så kan ske – att efter en typ av karmisk undergång så öppnar sig himlen i en form av nåd som gör det möjligt att träda in i jordelivet i en annan form än människokroppen. Just för att återerövra en tillit, en typ av vila. Att låta en gnista av jag-närvaron träda in i en delfin är den ultimata rehabiliteringen för en sargad själ.
Säg mig hur går det till egentligen?
Ah! Du träder in i delfinporten och där finns vissa delfiner tillgängliga för att kunna bära en människa under en tid. Det ligger i delfinkroppens natur att den är designad precis för att kunna härbergera glimtar av mänskliga medvetanden. Det finns egentligen två delfinportar, dels kan du med ditt medvetande träda in i delfinriket där du som människa kan vila in i en jagstärkande energi och sen finns delfinkropparna som emellanåt härbergerar era jagmedvetanden. Märk väl! De är inte bärare av hela den mänskliga själsorganisationen utan bärare av jag-glimtar. Detta kan ni se i hela delfinens rörelseorganisation: den är snabb och lekfull!
Får inte alla människor den här möjligheten?
Se det så här – det passar inte alla! Det är av olika skäl en människa får denna erfarenhet. Det är en typ av rening, en slutpunkt där något radikalt nytt formas inför nästa liv.
Min klient är ju väldigt framtidsfokuserad
Ja detta är vad dessa ”fristadsinkarnationer” erbjuder, att du blir fri från associationer bakåt och kan vara riktad framåt.
Hur är det i delfinriket?
Vi ser att detta att ta emot jag-glimtar är som tändande gnistor i delfinflocken. Det är ofta en eller två, högst tre delfiner i samma flock som samtidigt är människobärare. Detta är inget som delfinerna behöver lära sig, det sker intuitivt. Ofta turas delfinerna i flocken om med att vara människobärare. Det är en lek för dem, något de tycker är rolgt. Den mänskliga jag-gnistan är väldigt snabb och håller hela tiden flocken i rörelse. Märk väl! Det är ingen börda för delfinen, det är en fråga om design. Det mänskliga jaget vibrerar i sin ursprungsenergi i samma frekvens som delfinen därför kan detta ske väldigt naturligt.
Hur länge kan det pågå?
Det beror på. Det är individuellt. Men som vi berättat förut motsvarar 25 år i havet ett jordeliv. Det betyder att det kan upplevas som en evighet – men från jordens tideräkningsperspektiv så har knappt klockan rört sig.
Är alla delfiner människobärare?
Delfinflocken liknar mycket en myrstack eller en bikupa – de delfiner som är människorbärare är så att säga ”arbetsdelfiner”, sen finns ”modersdelfiner” som har en flockfokus, en samordnande roll i flocken och med andra flockar. Sen finns de vi kallar ”gammeldelfiner” som har en typ av överblick och kontakt med gruppsjälen. Det brukar finna en till två gammeldelfiner i varje flock. Sen finns yngre delfiner som inte klivit in i ”arbetet” ännu.

när havet är orörligt är rovdjursmatrisen tyst

Jag har haft en sommar i det vilda. Jag har gjort många vandringar på klippor vid himmel och hav. Jag har varit i Bohuslän och förbundit mig med Nordsjön, badat, simmat och dykt som en fisk i det stora blå, jag har varit på Kosteröarna och känt Atlantens andning och häromdagen kom jag hem från Kökar, en ö utanför Åland mitt i Östersjön. Till Kökar åkte jag med några geomantivänner från nätverket Alda. Geomanti handlar om att vara i och lyssna till naturens olika språkdräkter, att läsa av landskapsenergier och försöka se och samarbeta med energiverkligheten på olika platser. Jag vill dela med mig av två dialoger jag har haft, en från Nordkoster, och en från den lilla ön Ändör utanför Kökar i Östersjön.

Vad är det viktigaste i Atlanten från ert perspektiv?
Det är djupet och strömmarna. Vattnet i Atlanten är rörligt, det är syrerikt och rent. Atlanten från ett energiperspektiv har lufttunnlar precis ovanför ytan.
Vad är det för tunnlar?
Det är energitunnlar, det är en typ av gränsväsen som arbetar där. Vi kallar dem horisontväsen, väsen som tillhör både vatten och luftelementet. Det är sjöhästarna! Dessa ljuvliga väsen liksom rullar fram över horisonten vid gryningen.
Vad menar ni?
Sjöhästar är solväsen som står i relation till jordens rytm mellan dag och natt och samtidigt är de bärare av den tideräkning som råder i havet. Havets tideräkning är en annan, här strömmar tiden långsammare. Sjöhästarna – vi ser dem i gryningen stiga upp ur havet för att orientera sig i den världsliga tideräkningen och sedan stiger de ned i djupet igen och drar vattenvagnen bakom sig.
Vattenvagnen?
Ja tidsvagnen. Ett år i havet motsvarar ungefär 25 år på jorden. Havets cykler är längre. Ja ni kan i sanning bli havstagna om ni lever nära havet och dess väsenskrafter, ni kan då förlora känslan av tid, just för att ni kliver in i en annan tidszon, en längre andning. Sjöhästarna drar vattenvagnen bakom sig och den är fylld av havets karmiska strömmar. Varje gång de bryter havsytan speglas dessa karmiska havsströmmar mot kosmos.
Hmm vad betyder det? Havets karmiska strömmar?
Åh det finns många! Alla de drunknade själar, alla de sjöfarare som förlist, pirater och fridykare, matroser och äventyrare. Ni är många med havskarma. Det är sjöhästen som väsenskraft som bär ert öde tillbaka till kosmos, sjöhästarna bär oceanernas tideräkning och hälsar varje gryning den jordiska solen. Det är sjöhästen som är där när den drunknade kämpar för sitt liv, det är sjöhästen som är där när den drunknade ger upp andan och ger sig till havet. Det är sjöhästen som är där för att navigera själarna genom havets tideräkning tillbaka till jordens tideräkning. Ja detta är det mest kritiska ögonblicket för den drunknade, att navigera tillbaka till den jordiska tideräkningen. Ja havet andas en långsammare rytm, det ligger i havets hemligheter en annan tidszon. Om du dör drunkningsdöden är det sjöhäsen som hjälper dig ur denna tidszon och tillbaka till kosmos. Och vi ser ibland att detta kan vara svårt. Att även i denna stund kämpar människan med att hitta sina vägvisare. Ja drunkningsdöden skiljer sig från att dö i så att säga luftelementet. Dör du i vattenelementet så är det sjöhästarna som är de första vägvisarna, som liksom lämnar över till de kosmiska guiderna. Sjöhästarna rullar ut vattenvagnen i gryningen och de väsen som drar Karlavagnen möter upp. Det är mycket vackert att skåda.
Vi var ju också i Östersjön och arbetade ute på en liten ö. Vi var nära platsen där Estonia förliste men jag upplevde inga sjöhästar eller drunknade själar..
Nej vi ser inga själar där som ropar, däremot ser vi att en typ av energi från båten fortfarande är kvar. Ja Östersjön är förbindelsernas hav, är de många båtarnas hav. Det ligger i Östersjöns natur att förbinda kontinenter, att förbinda länder och människor med varandra. Ja det är likheten med Medelhavet, att dessa innanhav är pärlor för kommunikation. Själva ursprungsenergin i dessa hav är kommunikation och spridning av ideér, sägner och sånger. Ja vi ser när vi följer Östersjöns historia ett intensivt rutnät av färdvägar, vi ser hur djuren vandrar över isarna och vi ser männsikor färdas över öppet hav.
När jag var ute på Ändör, en liten ö utanför Kökar blev jag förvånad då jag fick stark kontakt med vargarnas gruppsjäl. En fjäril satte sig på mig och tittade mig väldigt länge i ögonen och jag upplevde en rovdjursvibration strömma mot mig.
Denna fjäril var en rovdjursvibration. Rovdjuren rör sig i skogarna runt Östersjön och kommunicerar med sina bröder och systarar via havet. Det finns en vargaväktare på denna ö, ja vargaväktaren är en punkt för rovdjursmedvetanden att samlas runt. Ja dessa små öar och skär, dessa öar mitt i havet det är en typ av kommunikativ fristad för dem!
På vilket sätt?
Just för att de är känsliga för de mobila nät som dras i världen. Alla rovdjur lider av dessa radiovågor, dessa elektromagnetiska signaler och vargarna lider mest. Det finns starka rovdjursstråk i hela Östersjön, ja en typ av rovdjursmatris som är den energi som förbinder länderna med varandra. I urminnestider var detta ett starkt rovdjursrike. Vargarna är vandrare och de vandrar långt och öarna i Östersjön var deras mötesplatser. Här har de ylat mot månen under kalla vinternätter. Här svävar deras gruppsjäl. Men det finns en problematik med Östersjön att den är syrefattig. Att det finns en tendens till att vattnet är stillastående. Rovdjursenergin är en urkraft! Det är en av de krafter som kan ge Östersjön tillbaka sin rörelse. Men så ser vi att rovdjuren runt Östersjön i dag är försvagade, att de stressas av alla de kommunikativa signaler som strömmar genom etern, att de på sätt och vis tappar relationen till sin ursprungsenergi, att de tappar kontakten med sin gruppsjäl. att de tappar kontakten med sina bröder och systrar. Ja detta är en olycka! Östersjön behöver de friska rovdjuren runt sig, ja behöver att rovdjursvibrationen rör sig i dess djup, behöver att vargarna kommunicerar via havet, behöver att vargarna vandrar långt ut på öarna. Det finns ett energisamband här att den elektromagnetiska strålning som pågår i etern liksom kastar våra rovdjur ut ur sin ursprungsenergi och får dem att röra sig mer och mer i cirklar, får dem att förlora kontakten med sina bröder och systrar på andra sidan havet. Detta är skulle vi säga en aspekt av den problematik som Östersjön nu upplever med övergödning och brist på syre och rörelse. Från en vinkel skulle vargarna kunna få igång en rörelse på djupet.
Varför just vargarna?
Vargarna har en specialposition i rovdjursmatrisen. De bär kommunikationen mellan människa och djur. De bär också kommunikationen mellan djur och djur. De är viktiga och goda kommunikatörer. Ja att de ylar i natten är bilden av detta. Vargarna är en port för människan in till rovdjursvibrationen.Vargen är också en port för andra rovdjur att kommunicera med varandra. Ja de bär i sin energi en typ av filter som gör att de olika rovdjurfrekvenserna kan mötas. Vargarna behövs för att stödja att en rörelse vaknar i djupet av Östersjön.
Så hur kan vi stödja detta?
Ni kan börja med att förstå vargens unika ställning i rovdjursmatrisen och ni kan stärka vargarnas gruppsjäl genom att öppna era sinnen för dessa djur. Många av er är förbundna med vargen, det är en vän från förr. Öppna återigen dialogen med dem så stärker ni dess position i rovdjursmatrisen. Detta leder till att de bättre kan hantera de störningar av radiovågor som de är omgivna av. Vi ser inte att ni ska överge den teknikutveckling ni genomgår – men vi ser att i framtiden kommer dessa strålningar att vara mindre skadliga för de djur som i dag lider av dem. Det är en svår tid för många djur och svårast är det för vargarna och ni kan stärka dem i deras kamp genom att medvetandegöra kampen och öppna för ett nytt lyssnande mot deras rike.
När vi seglade från ön vaktades vi av en havsörn och en älg stod och såg länge efter oss när vi närmade oss land..
Ja så kan ske – de tillhör också rovdjursmatrisen, de längtar alla efter kommunikationen genom havet. De lyssnar efter sina bröder och systrar på andra sidan havet, och när havet är orörligt så hör de inte längre sina bröder och systrar, när havet är orörligt är rovdjursmatrisen tyst. Att ni stärker vargarnas position i rovdjursmatrisen är en gåva till alla djur runt detta mäktiga innanhav. Är en gåva till Östersjön.

Omberg! Det är det vi kallar det blå drömmarnas berg

Jag har varit på pilgrimsvandring i Sverige. Min pilgrimsväninna Jessica och jag vandrade från Vadstena över Omberg, tog en båt över Vättern från Hästholmen till Hjo. Vandrade mot Kungslena, passerade Gudhem mot slutmålet Varnhem. Det var en stark upplevelse att vandra i det Svenska. En våldsamt vacker naturupplevelse i en hissnade historisk verklighet med en spirituell och andlig närvaro. Vi passerade tre klosterruiner. Alvastra kloster, Gudhems nunnekloster och Varnhems munkkloster. Jag kan rekommendera alla som har möjlighet – att göra en pilgrimsvandring i Sverige. Leden är i stort bra markerad med en varierad terräng så dagsturerna känns utmanande på olika sätt. Samtidigt är det en stark andlig upplevelse att trampa den Svenska jorden. Vi vandrade lite över 14 mil på fem dagar. Jag kommer att skriva en utförligare berättelse om vandringen – här är ett litet smakprov. Pax et Bonum. Vi ses på vägarna!

I går vandrade vi över Omberg och tog färjan över Vättern
Omberg! Det är det vi kallar det blå drömmarns berg. Det finns en tidlös ström precis i mitten av berget som är en zon för magiska möten med väsenskrafter. Det är en typ av spricka i berget där väsenskrafter bevarar sin egenart, en typ av tidslucka. Detta visste forntidens människor och vandrade med djup respekt över berget.
Hur arbetade de med denna tidslucka?
De botade sjuka med hjälp av naturväsen som dansade ut ur denna spricka, de sökte svar på sina frågor, lindring för sin oro. Ja det var en typ av orakelsvar som människorna kunde förnimma här. Dessa väsenskrafter är nära förbunda med Vättern, ja det är Vätterns djup som tränger sig upp genom sprickan.
Hur menar ni?
Vättern! Är en sjö som bildats under stor dramatik. Det finns här undervattenshemligheter av rang! Ja det finns uråldriga vattenväsen som härskar här i denna sjö och det är dessa krafter som strömmar in i Omberg och skapar för människan starka dröm och inspirationstillstånd. Ja vi kallar Omberg – det blå drömmarnas berg – här har människan vandrat igenom visioner, här har framtiden uppenbarat sig och forntiden visat sig. Det är i sanning ett berg att sia ifrån, att skåda ifrån. Detta är den stora insjöns dramatik, den stora spegelns princip – som speglar era drömmar, speglar eran dolda bildverklighet. Dessa insjöväsen är starka bildskapare, ja de älskar eran tidslinje, de ser er historia och er framtid och de väver i dessa bilder, de bevarar dem. Från ett perspektiv väver de den Svenska folksjälens saga, dess historia och framtid, de väver sägnernas sånger som bär er bildverklighets visdom. Glimtar av dessa bilder strömmar ut ur Ombergs tidslucka.
John Bauer..han drunknade i denna sjö..
Ja Jenny, detta kan tyckas tragiskt, men så kan ske när någon så skickligt väver i detta rike, målar i detta rike, är i detta rike – att längtan efter att smälta samman med dessa väsen är så stark – att en tragisk olycka kan ske. Från vårt perspektiv hämtade sjödevan hem sin son för att så stod skrivet i stjärnorna
Och John Bauer..?
Så föll den själen in i sina egna bilder, upplevde dess mystik i sin sista suck. Detta är nu inte ett ovärdigt sätt att dö på. Det är en sann mystikers död – detta ger honom frid på ett sätt som annars är svår att uppnå – i nästa liv och i nästa. Det är så med dessa ting, att det finns en kraft som är verksam och det är sagans kraft – som är verklighetens spegel. I Vättern bor och lever sagans kraft, på Omberg dansar dessa krafter ut och vid Vätterns strand kan du formulera sagan, en speglig av Vätterns djup. Den Svenska folksjälens histora.
Vi kommer att vandra nu mellan Vänern och Vättern, förbi Kungslena och Gudhem mot Varnhem
Ja ni vandrar så att säga mitt i Sverige. Mittpunkten i ett land ger en tydlig känsla av jordning. Ni befinner er mellan två hav här – Östersjön och Nordsjön och mellan två sjöar – Vänern och Vättern. Detta är nu intressant. Hit strömmar inga vattenväsen, här vandrar ni i den ursprungssvenska jorden, ni vandrar genom landets mittpunkt. Det ger en fördjupad upplevelse av att sjunka in i jorden mot ursprungssverige – ja det vi kallar den ursprungliga folksjälen. Den är här som en viskning, som en suck från urminnes tider men också som en suck som förbinder jorden med himlen.
Vad är egentligen folksjälen i ett land?
Det är just detta! Den kokande kittel som liksom föder fram landets första suck. Ja folksjälen är en typ av suck, en typ av utandning, ja det är landets andetag, landets lunga. Denna första Svenska suck den finner vi här mellan Vänern och Vättern. Ja folksjälen pulserar härifrån. När ni vandrar här kan ni höra den sucken, tung och varm vilar den här i landets mitt.

hon kallas ”the loneliest whale in the world”

Det finns en val som sjunger på en högre frekevens än alla andra valar – detta gör att ingen hör hennes sånger, detta gör att hon lever i djupet av våra stora oceaner alldeles ensam, att hon inte tillhör någon familj, att hon inte kan kommunicera med någon annan val . Forskare har följt henne sedan 1992. Hon kallas ”the loneliest whale in the world”.
Samtidigt pågår för oss nu en stortrigon i vatten – på torsdag går Jupiter in 5 grader i Kräftan och ställer sig i aspekt till Saturnus som är 5 grader i Skorpionen och Neptunus som är 5 grader i Fiskarna. Det finns tid nu mitt i sommaren där ni kan höra denna vals sånger, där ni kan fördjupa ert lyssnande ned genom havets djup. Det finns tid nu mitt i sommaren som bär stråk av sorg, stråk av tårar. Det finns tid nu mitt i sommaren för transformation.

Det finns en särskilt sorglig sång vi hör ur valarnas rike – och det är denna sång från denna ensamma val. Ja valarna sjunger i djupet av världshaven sorgsna sånger – men denna val sjunger den sorgligaste.
Vad menar ni egentligen att de sjunger sorgliga sånger?
Just därför att världen behöver dessa sånger! Just därför att sorg som kvalitet på sätt och vis ligger som en vibration i djupet av världshaven. Ja vi ser att valarna rör sig i denna sfär, transporteras i dess vibrationer. Sorg som kvalitet är bärare av mänskliga tårar och detta är något väldigt vackert, att det ur människans öga strömmar tårar. Ja det finns mycket läkning i den mänskliga tåren. En människas tårar är den vackraste kristall. Det finns en tanke som ni kan famna och det är att valarna egentligen är era mänskliga tårar. De bär era sorger, tungt rör de sig i djupen och bär era tunga bördor. Sedan ibland bryter de vattentytan och visar sin vattenkaskad, ja låter vatten strömma ur dem. Ja valen bär i sitt väsen den mänskliga förmågan att gråta. Så om ni utrotar valarna! Så tappar ni en viktig egenskap i ert system – ni tappar kontakten med era tårar.
Och denna ensamma val?
Ja, hon är arketypen för sorg, hon bär den i sin existens. Hon är bärare av den sorgens vibration som inte kan delas med andra – som bara kan kännas i det djupaste mörker. Från vårt perspektiv har hon en ärkeängels energi, hon har stigit ned lite djupare, inkarnerat lite djupare i matrisen. Hon lever inte ett traditionellt ”val-liv”, hon lever denna vibration som hon sjunger.
Vad är det för vibration egentligen?
Det är en frekvens som går rakt in i människans hjärta, hon är i sanning en port för den djupaste sorgen i er. Om ni tonar in på henne så kan ni uppleva att hon rör vid er sida. Och så i gryningen ser vi henne vid ytan och hon tryckutjämnar, hon andas ut era sorger och tar ett nytt andetag för att sedan sjunka ned i djupet igen, ned till den vibration hon känner så väl, den djupaste sorg och ensamhet som finns på jorden. Ser du nu att du är hållen. Som ett människorbarn på jorden är du buren av väsen och krafter som delar din smärta, som delar ditt mörker, delar din sorg. Som ett människorbarn på jorden – är du inte ensam.

Gotland är en av de sju systrarna, en ö som är bärare av de fria konsternas vibration

Kära Typer, Jag har ju vandrat på Gotland längs kusten några dagar. Det var en härlighet. Det är något med den ön. Något som vaknar varje gång jag återvänder dit – det är något med ljuset som reflekteras i de vita kalkstensstränderna.

Ja det finns en mystisk förutsättning här att Gotland som ö i Östersjön träder in på världsscenen med en tydlig strålglans. Det finns ett samband mellan Gotland och Malta. Båda dessa är öar i ett viktigt innanhav, ja dessa innanhav har viktiga uppgifter att förbinda esoetriska strömmar via vattnet. Och vad är det för strömmar? Jo det är strömmar för att stärka hjärtkvaliteter.
Det finns ju ett stort stenröse i Uggarde på östra Gotland…
Ja detta är intressant! Vi har sagt det förr att det finns nedlagd i den Gotländska marken starka framtidsimpulser. Och det är ju verkligen fantastiskt att detta röse från bronsåldern i dag är en aktiv framtidskraft. Ja det finns här en evolutionär ström, att detta röse växte fram för att manifestera hjärtpulsen i Europa, ja att stärka den! Ja att liksom spegla den via starka rytmiska ljudvågor. Detta var något som männsikor då under den tidsepoken var medvetna om – vikten och behovet av att spegla kosmiska strömmar. Ja du ser detta stenröse är en typ av instrument! Ja det är byggt som en plats för att tona och skapa ljudfrekvenser via vattenströmmarna. De sju små röserna som är placerade runt det stora röset är en typ av trumplatser. Det är byggda som resonans för att med ljud aktivera den kosmiska hjärtfrekvensen på jorden. Varje röse reprsenterar en ton på en sjutonig skala och det stora röset bildar en oktav och höjer frekvensen. Ja detta var bronsålderns musikaliska arerna. Människor har länge använt sina röstresurser för att skapa klara vägar till en högre kosmisk ordning. Detta var en typ av musikinstallation där frekvensen höjdes på det stora röset. Dessa ljudströmmar spreds sedan i första hand via vattnet ned mot Europa för att stärka den Europeiska kosmiska hjärtpulsen. Detta var precis på samma sätt man arbetade på Malta. Med ljud och stenar.
Så vad har stenar med ljud att göra?
Stenar bevarar ljudvågor! Stenar lagrar musik! Ja de lagrar inte ord – de lagrar språkrytmen – och de lagrar melodier. Att skapa stenrösen för resonans och för lagringskapacitet var en självklarhet. Ja dessa stenrösen var vår tids CD skivor. Och att sjunga eller tona på dessa rösen liknar vår tids rockkonserter. Ja se det så här! Dessa rösen byggdes med glädje! Det var en ceremoniell handling. Det är monument av kultur inte av makt. Det finns en stor skillnad här om du jämför med Egyptens pyramider. Egyptens pyramider är en demonstration av makt! Av hierarki! Det var slavar som byggde dessa pyramider under en brännande sol! Dessa nordiska stenrösen är också en typ av pyramider men de är nedåtgående. De byggdes inte av slavar, de byggdes av alla människor. Det var en allas angelägenhet att skapa denna musikaliska arena, det var en glädjens byggnadsverk. Ja detta är viktigt för er att urskilja den här typen av fornlämningar från gravar. Detta är ett stycke musikhistoria som kan liknas med en amfiteater. Det är inte någon gravplats.
Hur påverkar den här typen av fornlämning Gotland i dag?
Det skapar en starkt kulturell anknytning. Ja vad är det att som ö vara bärare av kosmiska hjärtkrafter? Jo det är att vara bärare av de fria konsterna. Gotland är en ö i Pleijadernas sjustjärneenergi, Gotland är en av de sju systrarna, en ö som är bärare av de fria konsternas vibration. Ja vi känner de fria konsterna från Antiken såsom: astronomi, geometri, filosofi, poesi, matematik, musik och retorik. Gotland är musik. Det är musikens ö. Det var Pleijadernas musikvibration som förankrades i detta stenröse och som sedan transformerades in i de 92 kyrkorna som bygges på ön runt 1400 talet. Kyrkorna är en direkt inspiration sprungen ur denna fornlämning. Men märk väl! I första hand som musikrum! Som rum för akustik – inte som rum för en kall gudsfruktan. Intentionen bakom att bygga alla dessa kyrkor var att skapa förutsättningar för att ytterligare förtsärka ljudvibrationen som transporterades över havet. Ja från vårt perspektiv transformeras den mänskliga sången och tonerna av alla dessa kyrkorum och skapar ljud och luftströmmar som virvlar mot Europa. Ja Gotland är i sanning en kulturens centrum!
Det har ju precis varit Almedalsvecka på Gotland – finns något samband mellan den veckan och detta?
Ja det finns ett samband! Ser du vad det är? Den gotländska dialekten bär spår av denna ljudmystik, därför älskar ni Gotländska, därför att den bär i sig hjärtkrafter som strömmar över Östersjön mot Europa. Därför blir Almedalen en central plats för demokratisk dialog – just för att energin på Gotland hjälper till att göra denna mötesplats till en musikalisk tillställning. Och vad är det? Jo det är konst! Gotland är den plats som utifrån sin historik och sin position i Östersjön lyckas transformera politik till konst och! egentligen är det så! Att politiska beslut som rör EU bör avhandlas på Gotland. Gotland har via Östersjön en direkt kanal till Brussel. Gotland agerar internationellt som Sveriges hjärta – här tas beslut med hjärtat.
Österjön är ju väldigt förorenad i dag..
Ja detta är olyckligt! Östersjön dämpar dessa annars så klara strömmar. Skapar stillestånd och gör dem grumliga. Det är därför av stor angelägenhet att arbeta med att rena Östersjön på alla nivåer. Det är viktigt att arbeta med de väsenskrafter som strömmar i Östersjön, de väsenskrafter som är bärare av dessa hjärtvibrationer.

 

den svenska folksjälen är så full av berättelser – det är väldigt vackert att se

Kära Typer, det är sommar och det är sommarpratare på radion och jag kan ägna någon timme om dagen med att lyssna på andra människors livsberättelser..

Ja Jenny, lyssnandet rör sig i en magisk vibration. Vad är det att lyssna? Vi skulle säga att det är en intim sysselsättning, det är att öppna sig för ett inkännande. Ja lyssnandet som fenomen är att orientera sig in i mellanrummet. Det är en konst att lyssna på rätt sätt – just därför att det är en orientering. Att lyssna är att orientera sig in i rummet.
Jag gillar ju verkligen att lyssna på podcast, radio, sommarpratare…
Det finns en sfär här i det svenska luftrummet – ja den svenska folksjälen har en stark orientering via lyssnandet. Att lyssna på sommarpratare är väldigt svenskt! Ja det är verkligen ursvenskt! Det ni gör är att ni återskapar den svenska folksjälen varje sommar – som att den svenska folksjälen lyssnar till sig själv. Vi skulle säga att det pågår en typ av rehabilitering från den mörka kalla årstiden – ja den mörka tiden försätter er i ett dvalaliknande tillstånd som gör er till viss del desillusionerade relaterat till folksjälen. För er att vara i den svenska sommaren och lyssna på svenskars livsberättelser är en intim folksjälsgest som ger er en typ av identitetsmässig näring, ja en orientering in i det svenska igen efter vinterns mörker. Ja ni svenskar behöver hela sommaren för att rehabilitera er från vintern – inte bara från mörkret och kylan i sig – utan från den gest som er folksjäl gör på vintern
Så vad är det för gest vår folksjäl gör på vintern?
Den sluter sig, den tittar inte ut, den tittar in och blir stilla. Detta är nu inget konstigt! Det är en naturlig gest utifrån det klimat som ni lever i – men det är en identitetsmässig utmaning att i folksjälen ha denna starka andning – att liksom sluta sig på vintern och försiktigt öppna sig på sommaren. På sommaren behöver ni vara vara ute och andas in ljus genom huden och ni behöver omge er med livsberättelser. Livsberättelser är läkande som fenomen. Ni ska verkligen inte underskatta livsberättelser! Svenska livsberättelser för svenskar ger folksjälen näring under den mörka årstiden. Alla svenskar skulle behöva berätta sin livsberättelse och lyssna på andras,  ja det är livsviktigt just för att vintern är så lång och mörk och ni där går in i en typ av dvala. Dessa berättelser lever i folksjälen under vintern och skapar vackra mönster och färger – ja det är skulle vi säga en djup andlig aktivitet – att under vintern liksom sväva i de berättelser som strömmar ut ur sommaren genom de andliga sfärerna mot er.
Är det bara mänskliga livsberättelser som lever där i vintern?
Nej oh nej – det är naturens berättelser – det är hela väsensvärlden i naturen som sover – som arbetar med denna berättande kvalitet – från en vinkel är det naturens bildvärld, berättelser och drömmar som ni också omsluts i under vintern – det är de historier som naturkrafterna bär på som lever i denna sömn som er folksjäl träder in i. Ja du vet! Den aktivitet som pågår i den svenska naturen under sommaren är explosiv! Då pågår vävandet och de berättesler som skapats under sömnen iscensätts. Ja det pågår i den svenska folksjälen denna dramatik som ni lever så nära – den svenska folksjälen är så full av berättelser – det är väldigt vackert att se. Ni är i sanning ett starkt berättande folk. När ni låter denna folksjälsrytm leva i er då känner ni ett starkt behov att återskapa er tidslinje varje sommar, att berätta er livshistoria, ja ni skulle behöva hitta former för att skriva, måla, återskapa era livsberättelser varje sommar! Ser ni att det är en utmaning att vara svensk. Men! Det ger er också en unik förmåga att röra er i tiden. Ni kommer nära den fria inneboende skapande kraften. För vad är det dessa berättelser gör? Jo de gör er skapande och ger er närhet till er egen skapande identitet – att ni skriver er egen historia och skapar er egen framtid! Om och om igen.

 

Ja sannerligen! Är detta en kreativ och gränsöverskridande sommar!

Vi har en trigon just nu – med Saturnus 5 grader i Skorpionen i trigon till Neptunus 5 grader i Fiskarna. Detta är en aspekt som skapar en väldigt intressant kreativ dynamik. Just i dag står Solen 5 grader i Kräftan och öppnar för en stortrigon mellan dessa tre planeter. Och! Den 18 juli ställer sig Jupiter 5 grader i Kräftan och liksom följer upp denna solaspekt.

Hur ser denna aspekt ut från ert perspektiv?
Vi har en stark harmonisk rörelse just nu som liksom sveper in med kraft i trigonen mellan Saturnus och Neptunus. Vi ser hur en våg av solkraft faller in i denna dynamik och lyfter Saturnus ur sina traditionella ramar. Detta är den perfekta sommaraspekten, perfekt för fint väder, bad och vandringar och perfekt för en helt ny kreativitet. Ja vi har Neptunus i Fiskarna som genererar en flodvåg av visuella intryck och bilder – vi ser att denna flodvåg ger avtryck i era instagram, i era vines, i era tumblr, vi ser den i alla era uttryck – hur ni med lätthet är skapande i bildsfären, hur ni leker fram vackra kombinationer med bilder och passande texter, hur ni med olika filter leker fram skuggor och ljus, – det som förut våra älskade konstnärer, våra impressionister experimenterade fram under en livstid leker ni fram med några knapptryck! Ser ni hur denna bildvärld av mörker och ljus blir levande för er! Ser ni hur den konstnärliga dynamiken finns tillgänglig för alla! Ja det är denna flodvåg av konstnärliga uttryck som just nu expanderar i denna trigon mellan Neptunus och Saturnus. Ja Neptunus i Fiskarna är bildskapandets kreativa flöde och Staurnus i Skorpionen är infrastrukturen, ja ger bilderna ett sammanhang, en form och ett interaktivt flöde. Neptunus i Fiskarna uppmuntrar Saturnus att bli rörlig och dansant och Saturnus uppmuntrar Neptunus att glänsa i sin fulla glans att skapa de vackraste bilder, de vackraste innehåll. Och nu! Står solen där i trigon till denna kreativa ström – solen som ljusbärare med en Nu-orientering, solen som en inkarnerande indivduell kraft. Nu! Är tiden att låta en kreativ process äga rum! Och så träder en annan aktör in på scenen – nämligen Jupiter. Den 18 juli träder Jupiter in i stortrigonen och förbereder för en expansion. Jupiter fångar upp de intentioner ni sår under denna solaspekt och drar ut dem i världen. Ni kan verkligen vara helt inställda på en helt fantastiskt kreativ sommar.
Så vad mer för detaljer finns det i denna aspekt?
Det är vattendetaljer – stortrigonen är i vattenelementet – det betyder att det är ett rikt känslomässigt flöde här, att den kreativa processen sker med konstnärliga inslag och impulser, ja det är helt enkelt konstnärernas sommar detta – alla ni som redan känner er som artister och konstnärer och alla ni som är på väg att bli det – detta är er sommar. Och märk väl! Det finns en intressant dynamik här mellan Neptunus och Saturnus som kan komma att skapa spännande och oväntande inslag – nämligen den att konstnärer, artister och fria själar söker sig till näringslivet och startar företag och interagerar med marknaden på ett nytt sätt och företagare öppnar upp för konstnärliga impulser och söker den kreativa processens djup på ett nytt sätt. Och notera i era alamanackor den 18 juli – då breder era talanger ut sig och famnar världen. Jupiter stabiliserar denna dynamik och gör detta utbyte framgångsrikt. Ja sannerligen! Är detta en kreativ och gränsöverskridande sommar!

det finns en källa under katedralen i Santiago de Compostela, ja en underjordisk sjö

Det är sommar och jag sätter på mig mina vandringssandaler. Förra sommaren vandrade jag till Santiago de Compostela och i år blir det vandringar i Sverige. Det finns som en kroppens iver inför rörelsen som väntar.

Jag planerar en del vandringar denna sommar..
Vandringens essens på jorden. Ser du vad det är? Det är pulsen, det är livspulsen, det är rörelse. Vandringen motverkar stagnation, motverkar stumhet. När vandringens essens inkarnerar i dig då öppnar du för flöde, när droppar av stagnation rensas ut ur dig då står du i flödet. Hur du än vänder dig är du i ett nytt steg. Det är vandringens essens – att erövra rörelsens princip. Vad är oro? Stagnation! Vad är tvivel? Stagnation! Vandraren trampar in sig i rörelse. Ja du ser denna rörelsens princip trampas in via vattenströmmarna djupt nere i jorden. När kroppen förbinder sig med de heliga vattenströmmarna uppstår en rörelsens alkemi, en kroppens dialog med jorden. En rening.
..heliga vattenströmmar..?
Ja du ser det finns en källa under katedralen i Santiago de Compostela, ja en underjordisk sjö. Denna källa var orsaken till att katedralen byggdes just där. Denna källa grenar ut sig, fördelar ett flöde till världen, ja strömmar ut i vattenådror, i underjordiska floder som är pilgrimslederna, ja alla de vägar som leder till katedralen, ja som pilgrimen trampat genom tiden vilar på dessa underjordiska vattendrag. Dessa underjordiska floder bär livskraft till pilgrimsfärden, gör transformationen möjlig. Det är väldigt rent vatten under katedralen, ja vattnet är kristallklart! Denna vattenkraft är den kristna mystikens källa. Det är reningsbadets verkliga hemvist. Så när du vandrar på pilgrimsleden, när du vandrar mot Santiago de Compostela då hör din kropp världens vatten, ja blir ett med vattnet. Det är den rörelsen som en pilgrim erövrar. Rörelse via vattnet
Rörelse via vattnet?
Ah! Det finns rörelser via alla element! Vi ser rörelse via luft, via eld, jord och vatten! Rörelse via vattnet är en helig rörelse, det är den kristna mystikens väg till nåd. Dessa nådens droppar erövrar pilgrimen på sin vandring. Detta är en verklighet I det dolda. Det är en nåd att vara pilgrim. Det är i sanning en reningsprocess mot framtiden!
Vilka väsen är verksamma där i de underjordiska flodernas rike?
Vi har valarna som en port till dessa mäktiga floder, till denna matris av underjordiska floder. Vi ser stora vattenväsen som liksom valarna silar mängder av vattenburna energier, processar dem genom sina stora kroppar och tryckutjämnar ut dem i vattenfontäner. Ja dessa underjordiska vattenaktiviteter är som ett reningsbad för er att transformera känslomässig smuts till klarhet. Pilgrimslederna är trampade på dessa underjordiska floder. När ni vandrar på pilgrimslederna går ni i denna valprocess. Ja ni är i valfiskens buk. Ni lever legenden om Jona i valfiskens buk. Jona är sinnebilden av pilgrimsvandraren, det är bilden av den stora allomfattande process som pågår i ert vattenburna energisystem. Om ni inte hade denna möjlighet! Åh människa! Vilken oreda er vattenmänniska, er känslomänniska hamnar i! Ja ni har hjärtat som arbetar med blodet – som kristalliserar blodskristallerna från syrefattiga till syrerika – men ni har inget organ i kroppen som från vårt perspektiv renar vattnet i kroppen – ja kristalliserar vattnet, från oklart till klart.
Vad menar ni egentligen med att kristallisera vattnet i kroppen?
Vi menar att rena vattnet från kristalliska deformationer. Vattenkristaller svarar på känslor och formar sig runt känslomässiga uttryck. Detta att vatten kristalliserar sig är en typ av alkemi som har med ert känslomässiga system att göra. Från vårt perspektiv är vattnet i kroppen en förutsättning för era känslomässiga uttryck och en förutsättning för en transformation av dem! Ja vattnet i kroppen återskapar era känslors geometriska uttryck om och om igen – med hjälp av detta underjordiska vattenrike. Ja därför har ni trampat på dessa vandringselder för att rena er vattenmänniska, er känslomänniska.
Så vad innebär egentligen en sådan underjordisk fontän?
Fontänenergierna gör att du ser klart! Det är den klara blickens plats! Det är bilden av att Jona slungas ut ur valfisken. Det är den klara seendets utgångspunkt. Vill du få klarhet i en typ av känslomässigt dilemma så gör en pilgrimsvandring!

mirakel är i sin stora enkelhet en brist på orsak och verkan

Jag märker att fler och fler av mina kunder hamnar på en plats där frihet råder. Ofta har vi arbetat med hur de häftar vid världen och andra människor och vi har fått syn på hur dessa band ser ut och vi har mjukat upp dem, gjort dem transparenta. Det är en intressant plats denna nollpunkt. Min väg till att förstå dess verklighet gick via hästar och tävlingslopp.

Jag har ju provat att tona in på hästar inför tävlingslopp..
HoHo! Detta roar oss mycket! Ja hur har det gått?
Nja..jag brukar kunna identifiera runt tre hästar som signalerar att de är vinnare…
HoHo! Jo de känner sitt eget steg och några känner sig säkra som vinnare och andra känner sig inte som vinnare. Denna första urskiljning är lätt att göra! När en häst inte har dagsformen så är det inget hon kan dölja. Hästarnas energi innan loppet skiljer sig tydligt från de som känner sin storhet och de som känner sin svaghet.
…jo…sen har jag lärt mig läsa av vissa koder…som frambogen och benen..
Ja en hästs resultat handlar om snabbhet och styrka. Det är energiverkligheter. Det finns en mängd koder och gester som friläggs när du läser av av hästarnas energi – likväl som när du läser människor
…sen när jag skapat mig en bild av de tre första hästarna…så börjar loppet..
Och detta är nu det intressanta! Så fort loppet börjar förflyttas hästarnas energi in i det vi kallar randomsfären – in i en sfär som är fri från orsak och verkan. Detta är en sfär som ni människor nu står i fas att verkligen förstå vidden av!
På vilket sätt?
Just därför att randomsfären är en energi, är en verklighet i era liv!
Hur menar ni egentligen?
Vad är det som sker där ute på kapplöpningsbanan? Jo det som sker är att alla hästarna nollställs! Precis när loppet startar så nollställs alla förutsättningar. Randomsfären har ingen orsak – verkan effekt. Alla hästar nollställs och det betyder: Vem som helst kan vinna! Det kan uppstå i princip vad som helst ute på banan! Favoriterna kastas om vilt i fältet. Och detta är ju varför så många dras till detta. Just därför att random kittlar oss! Det finns ett löfte här: att vad som helst är möjligt!
…jag har märkt att de koder och gester som givits mig har en viss säkerhet …det går i princip att identifiera de tre första – men inte i vilken ordning!  Det är i princip omöjligt att pricka rätt
HoHo! Det är en nuverklighet som pågår som inte går att förutse! Det är en nurörelse som är härlig att låta sig kittlas av. Och detta är nu viktigt! Just för att ni ska kunna stå i den fria viljans princip så behövs randomsfären. Fanns det inte ett visst mått av godtycke i världen så fanns inte den fria viljan. Det är en viktig princip att förstå.
Jo…jag har märkt i sessioner att många hamnar på denna punkt där energin nollställs – precis på samma sätt som hästarna nollställs i starten.
Ja och detta är oundvikligt! När ni arbetar med den nya transparenta solar plexus energin så hamnar ni förr eller senare på nollpunkten. Och märk väl! Det är en viktig punkt att identifiera
Hur menar ni?
Nollpunkten är bärare av randomenergi och ni aktiverar den just där. Detta ska inte förväxlas med känslor av meningslöshet. Nollpunktsenergi kan kännas meningslös. Men den är allt annat än meningslös. Den är full med möjligheter. Ja ni behöver urskilja känslan av meningslöshet, tomhet och en typ av stumhet från den verkliga nollpunktsenergin som är brist på orsak och verkan.
Jag har märkt att många ryggar från denna plats
Ja så kan ske! När ni står på nollpunkten – i frihetens port – då kan ske att en skakning drar genom gestalten. Just för att ni är så ovana att förstå och känna igen verklig frihet. Att stå på nollpunkten är att stå ensam. Men märk väl – det är här som magi skapas. Mirakelenergins hemvist är randomsfären. Mirakel är i sin stora enkelhet en brist på orsak och verkan.